Lameller (singular lamella) är tunna, platt- eller skivliknande strukturer som förekommer i många olika sammanhang – inom biologin, botaniken, zoologin och även i tekniska material. Här går vi igenom de vanligaste typerna av lameller och vad begreppet betyder i respektive område.
Hos hattsvampar är lamellerna de skivor som sitter på undersidan av hatten. De är svampens sporbildande strukturer och spelar en avgörande roll i dess fortplantning.
Inom anatomin används begreppet också om de koncentriska lagren av förkalkad benmatrix och benceller (osteocyter) som bygger upp de cylindriska pelare som kallas Haverska system. Dessa system ger skelettet dess styrka och stabilitet.
Inom botaniken kan lameller syfta på tunna lager av växtvävnad, exempelvis i bladens uppbyggnad. Mesofyllet – den fotosyntetiserande vävnaden inuti bladet – består bland annat av palissadparenkym och svampparenkym, där de tunna cellagren kan beskrivas som lameller.
Hos vissa marina ryggradslösa djur, framför allt tvåskaliga musslor, är lamellerna plattade, utstickande åsar på kroppsväggen eller på gälarna. Dessa strukturer ökar ytan och hjälper djuret att filtrera näringspartiklar ur vattnet – en effektiv form av filtrering som kallas filternäring.
Inom cellbiologin används termen om specifika membranstrukturer. Ett välkänt exempel är kristae – veck i mitokondriernas innermembran – där den oxidativa fosforyleringen, det vill säga cellens energiproduktion, äger rum. Även vissa bakterier har invändiga membranveck som fungerar som lameller, till exempel vid fotosyntes.
Gemensamt för alla dessa strukturer är att lameller är tunna, blad- eller plattliknande lager. De förekommer inte bara i levande organismer utan även i tillverkade material som kompositer och laminat, där tunna skikt läggs ovanpå varandra för att ge materialet ökad styrka och flexibilitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online