Definition
Intubation är placering av en endotrakeal rör (ETT) genom munnen (orotrakeal) eller näsan (nasotrakeal) in i luftstrupen för att säkra luftvägen och möjliggöra mekanisk ventilation.
Indikationer
- Respiratorisk svikt (hypoxemi, hyperkapni)
- Luftvegsskydd (sänkt GCS, overdos, stroke)
- Kirurgi (allmän anestesi)
- Hjärtstopp
Vägar
- Orotrakeal – Snabbare, enklare, större rör; föredras vid nödfall.
- Nasotrakeal – Bättre tolerans för vaken/långsiktig; används när mun tillgång begränsad.
Risker
- Tand/struphuvud trauma
- Ösophagusintubation (oidentifierad → dödlig)
- Aspiration
- Ventilatorassocierad pneumoni
- Barotrauma/volutrauma
Bekräftelse
End-tidal CO₂ (kapnografi) är guldstandard. Bröst röntgen bekräftar djup.
