Bestående önskan att urinera oavsiktligt eller faktisk oavsiktlig urinering (enures/inkontinens) är inte typiskt och kräver medicinsk utredning.
Medicinska orsaker
- Trånginkontinens/överkativ blåsa: Detrusoroveraktivitet → plötslig trång, frekvens, nykturi.
- Stressinkontinens: Urétral sfinktersvaghet → läckage vid hosta, nysning, ansträngning.
- Överflödesinkontinens: Blåsutlöppsobstruktion (BPH, stenos) eller detrusorunderaktivitet → kronisk retention + drypp.
- Neurogen blåsa: Ryggradsskada, MS, stroke, diabetisk neuropati, Parkinsons.
- UVI, blåstensten, tumörer: Irritativa symtom.
- Läkemedel: Diuretika, anticholinergika, alfa-blockerare, sedativa.
Psykologiska/beteendemässiga faktorer
- Funktionell inkontinens: Fysiska/kognitiva hinder för toalettbesök (demens, rörelseförmåga).
- Psykogen urinretention/inkontinens: Konversionsstörning, svår ångest, trauma.
- Parafilisk infantilism/diaper fetichism: Sällsynt; sexuell upphetsning från rollspel.
- Fiktiv störning: Avsiktlig symptomproduktion för patientroll.
Barnkontext
- Primär nattlig enures: Aldrig uppnått nattlig torrhet (genetisk, mognad, ADH, uppvakning).
- Sekundär enures: Återfall efter 6+ månader torrhet (stress, UVI, diabetes, OSA, misshandel).
Utredning och hantering
- Anamnes: tidpunkt, volym, utlösare, vätskeintag, läkemedel, psychosocialt.
- Fysisk undersökning: abdomen, neurologisk, bäcken/rektal undersökning.
- Urinstatus, odling, PVR (efteravledning residualurin).
- Urodynamik om komplex.
- Behandling: beteendemässigt (blåsträning, bäckenbotten PT), farmakologiskt (anticholinergika, β3-agonister, lokal östradiol), hjälpmedel, kirurgi, psykologisk remiss vid behov.
Konsultera urolog, urogynækolog eller primärvård. De flesta orsaker är behandlingsbara; inkontinens är inte en oundviklig del av åldrande.