Många undrar varför man alltid uppmanas att använda fingrarna – och aldrig tummen – när man ska ta en persons puls. Svaret är enkelt men överraskande för många: tummen har en egen puls.
I tummen löper en artär som har en kännbar puls, precis som de artärer du försöker känna av hos den andra personen. När du lägger tummen mot någons handled riskerar du därför att räkna din egen puls i stället för personens. Detta gör att resultatet blir missvisande eller helt felaktigt.
För att få en tillförlitlig pulsbedömning bör du istället använda dina tre långfingrar – pekfinger, långfinger och ringfinger. Den vanligaste platsen är den radiala artären, som sitter på insidan av handleden, på tummens sida, strax under handloven.
Lägg försiktigt fingrarna mot handleden tills du känner ett tydligt pulsslag, räkna sedan slagen under 30 sekunder och multiplicera med två för att få pulsen per minut.
Att undvika tummen när man tar puls handlar alltså om noggrannhet: eftersom tummen har sin egen puls kan den störa mätningen och ge ett falskt resultat. Med hjälp av fingrarna mot den radiala artären på handleden får du en betydligt säkrare och mer pålitlig pulsbedömning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online