Reflexbågens effektororgan: Hur muskler och körtlar utför snabba svar

Effektorn är den sista komponenten i reflexbågen som utför svaret. Den motoriska uteffekten från den efferenta neuronen.

Effektortyper

1. Skelettmuskel (somatik reflexer):
   • Innerveras av α-motorneuroner (ryggmärgens ventrala horn).
   • Exempel: Knäreflex (patellär reflex) – quadriceps femoris kontraherar → knäxtension.
   • Övriga: dragreflex (flexorer), korsad extensorreflex.
2. Gladmuskel (autonoma reflexer):
   • Innerveras av autonoma (sympatiska/parasympatiska) postganglionära fibrer.
   • Exempel: Pupillär ljusreflex (sphincter pupillae), peristaltik (enterisk), vaskonstriktion.
3. Körtlar (autonoma reflexer):
   • Exokrina: Spottkörtlar (spottbildning), svettkörtlar (termoreglering), tärkörtlar.
   • Endokrina: Binarbark (katekolaminer) – modifierad postganglionär.

Reflexbågens komponenter

1. Receptor (sensorisk änding)
2. Sensorisk neuron
3. Interneuron (ryggmärg/hjärnstam; saknas vid monosynaptiska)
4. Motorisk (efferent) neuron
5. Effektor

Viktiga punkter

• Effektorer ligger utanför CNS.
• Somatik effektorer = viljemuskler (men reflex är ovilje).
• Autonoma effektorer = ovilja (gladmuskel, hjärtmuskel, körtlar).
• En motorneuron kan innervera många muskelfibrer (motorisk enhet).

Förståelse för effektorer förklarar hur reflexer producerar snabba, skyddande handlingar utan medveten tanke.