1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Tonisk-kloniskt anfall: vad det är, symtom och behandling

Ett tonisk-kloniskt anfall är en typ av epileptiskt anfall som kännetecknas av två distinkta faser: den toniska fasen och den kloniska fasen. Detta är den anfallstyp som många föreställer sig när de tänker på epilepsi, och den kräver ofta akut uppmärksamhet från omgivningen.

De två faserna av ett tonisk-kloniskt anfall

Den toniska fasen

I den toniska fasen drar hela kroppens muskulatur plötsligt ihop sig, vilket leder till en kraftig stelning samtidigt som personen förlorar medvetandet och kan falla. Andra typiska tecken under denna fas är:

  • Sammanbitna tänder eller bett i tungan
  • Utvidgade pupiller
  • Höjd puls och snabb andning
  • Möjligt utandningsljud när luft pressas ur lungorna

Fasen varar vanligtvis i cirka 10–20 sekunder.

Den kloniska fasen

Därefter övergår anfallet i den kloniska fasen, som kännetecknas av rytmiska ryckningar i armar, ben och bål. Under denna fas kan även följande förekomma:

  • Savvatten eller fradga vid munnen
  • Förlorad blåskontroll
  • Bett i tungan

Den kloniska fasen brukar vara i ungefär 30–60 sekunder, varefter personen successivt återfår medvetandet. Ett anfall följs ofta av trötthet, förvirring och huvudvärk, vilket kan kvarstå i flera timmar.

Vem drabbas och vad orsakar anfallen?

Tonisk-kloniska anfall är en av de vanligaste anfallstyperna och kan drabba människor i alla åldrar. De är dock något vanligare hos barn och unga vuxna. Vanliga orsaker inkluderar:

  • Epilepsi – den vanligaste bakomliggande orsaken
  • Huvudtrauma, exempelvis efter en olycka
  • Stroke eller andra hjärnskador
  • Drogbruk, alkohol eller abrupt utsättning av vissa läkemedel
  • Kraftig feber hos små barn (feberkramper)

Behandling

Behandlingen består oftast av antiepileptiska läkemedel som minskar risken för nya anfall. Många patienter blir anfallsfria med rätt medicinering. Om läkemedel inte ger tillräcklig effekt kan kirurgi eller andra behandlingsformer, såsom nervstimulering, övervägas för att få anfallen under kontroll.

OBS: Vid ett pågående anfall som varar längre än fem minuter bör akut sjukvård kontaktas omedelbart (112).

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online