Vid en reflexverkan svarar muskeln genom att antingen kontrahera (dra ihop sig) eller slappna av. Vilket svar som utlöses beror på typen av reflex samt vilken funktion den aktuella muskeln har.
Vid vissa reflexer drar sig muskeln samman för att utföra en snabb rörelse eller handling. Ett klassiskt exempel är när du oavsiktligt rör vid ett hett föremål: reflexen får då musklerna i handen och underarmen att kontrahera, vilket rycker tillbaka handen från värmekällan. Denna reaktion kallas undanryckningsreflex och skyddar kroppen från skador.
Vid andra reflexer hämmas muskeln i stället så att den slappnar av. När en muskel töjs kraftigt aktiveras receptorer i senorna, som via ryggmärgen får muskeln att släppa efter. Denna mekanism skyddar muskler och senor från överbelastning och möjliggör ett större rörelseutslag. Även så kallad rekiprok hämning är ett exempel: när en muskel drar ihop sig slappnar dess motpart automatiskt av för att rörelsen ska bli smidig.
Styrningen av reflexsvaret sker främst i ryggmärgen, i samspel med hjärnan. När en sensorisk nervcell registrerar ett stimulus skickar den en signal till ryggmärgen. Där kopplas signalen omedelbart vidare till en motorisk nervcell, som i sin tur stimulerar muskeln att antingen kontrahera eller slappna av. Eftersom signalen inte behöver passera hjärnan först går processen extremt snabbt, vilket ger ett omedelbart och omedvetet svar på stimulus.
Reflexhandlingar skyddar kroppen mot skador och bidrar till att upprätthålla homeostasen, alltså kroppens interna balans. De spelar dessutom en central roll vid koordineringen av rörelser och för att hålla kroppshållningen stabil.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online