Dysplasi är ett medicinskt begrepp som syftar på onormal vävnadsutveckling och kan beskriva flera olika tillstånd. Skivepiteldysplasi avser specifikt avvikelser i skivepitel – det vill säga det cellskikt som klär en kroppshåla eller kroppsytan, exempelvis livmoderhalsens epitel eller matstrupens slemhinna. Skivepiteldysplasi är inte nödvändigtvis cancer, men kan utgöra ett förstadium till vissa cancerformer.
Epitelceller är de celler som klär kroppens håligheter och ytliga ytor. Epitel kan klassificeras efter sin struktur och efter formen på de celler som bygger upp det; cylinderepitel består exempelvis av mer eller mindre cylindriska, pelarformade celler, medan enkelt epitel endast är en cell tjockt. Skivepitel består av platta, fjälliknande celler och kan vara antingen enkelt (encelligt) eller flerskiktat, alltså uppbyggt av flera cellager. Hudens yttersta lager utgörs av flerskiktat skivepitel, medan alveolerna – luftblåsorna i lungorna – är klädda med enkelt skivepitel.
Dysplasi är ett brett begrepp som omfattar onormal vävnadsutveckling och därmed en rad olika utvecklingsavvikelser. Dysplasi i skivepitel beskriver avvikelser i celler från just skivepitel, exempelvis livmoderhalsens epitel. Den del av livmoderhalsen som vetter mot slidan är täckt av flerskiktat skivepitel, medan livmoderhalskanalen (endocervix) är klädd med enkelt cylinderepitel.
Vävnadsprov som uppvisar onormala drag vid mikroskopisk undersökning klassas som dysplasier. Cellerna kan framstå som oorganiserade, nästan som soldater som brutit leden; cellernas storlek och form kan vara avvikande och cellkärnorna kan se onormala ut. Pap-testet, det vill säga cellprov från livmoderhalsen, är en vanlig diagnostisk undersökning som används för att upptäcka cervikal dysplasi. Endoskopi kan hjälpa till att identifiera skivepiteldysplasi i matstrupen, bland andra platser i kroppen.
Dysplasi betyder inte nödvändigtvis att du har cancer, men det kan vara ett förstadium till sjukdomen. Dysplasi i flerskiktat skivepitel graderas vanligtvis som lätt, måttlig eller svår, där svår dysplasi innebär att de onormala cellerna sträcker sig genom hela epitelet. Om din läkare upptäcker skivepiteldysplasi – exempelvis i matstrupen eller på livmoderhalsen – kan hen beställa ytterligare undersökningar eller schemalägga regelbundna uppföljningsbesök för att övervaka eventuella förändringar över tid.
Skivepiteldysplasi är det tidigaste stadiet i utvecklingen mot skivepitelcancer, men det betyder inte att du har cancer eller säkert kommer att utveckla den. Risken att en lätt dysplasi övergår i cancer är låg, och milda förändringar går ofta tillbaka av sig själva utan behandling. Svår eller högradig dysplasi är däremot ett allvarligare tecken och kallas ibland carcinoma in situ (CIS) – ett tillstånd där onormala celler delar sig utan att ännu invadera omgivande vävnader. Risken att en CIS fortskrider till invasiv cancer är relativt hög, vilket gör regelbunden uppföljning extra viktig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online