Multipelt myelom är en av de vanligare blodcancerformerna och diagnostiseras hos cirka 15 000 personer varje år enbart i USA. Vid multipelt myelom börjar vita plasmaceller i benmärgen att dela sig okontrollerat, vilket ger upphov till en rad komplikationer och symtom i kroppen.
Multipelt myelom klassificeras som en blodcancer. Eftersom alla cancerformer räknas som maligna (elakartade) sjukdomar betraktas även multipelt myelom som en malign sjukdom. Sjukdomen utgår från plasmacellerna, en typ av vita blodkroppar som normalt producerar antikroppar för att skydda kroppen mot infektioner.
Diagnosen ställs med hjälp av flera olika undersökningar, bland annat benmärgsbiopsi, bilddiagnostik i form av röntgen eller skanning samt blodprover. En malignitet konstateras när mer än tio procent av cellerna i benmärgen utgörs av plasmaceller, när nivåerna av så kallade M-protein är förhöjda och när tumörer kan påvisas. Multipelt myelom delas in i tre stadier, och laboratorieundersökningar hjälper läkarna att bedöma hur långt sjukdomen har progresserat.
I takt med att sjukdomen fortskrider kan patienten drabbas av skelettsmärta, frakturer, anemi (blodbrist), återkommande infektioner, viktnedgång, svaghet samt symtom orsakade av förhöjd kalknivå i blodet (hyperkalcemi).
Multipelt myelom behandlas med kemoterapi, kortikosteroider, stamcellstransplantation och strålbehandling. Bifosfonater kan användas för att bromsa nedbrytningen av skelettet, medan dialys behövs om njurarnas funktion försämras allvarligt. Injektioner med erytropoietin används för att behandla anemin.
Prognosen beror på flera olika faktorer, exempelvis vilket stadium sjukdomen befinner sig i, vilken behandling som ges och hur den enskilda patienten svarar på behandlingsinsatserna. Att diskutera sina frågor och funderingar med sin läkare kan hjälpa till att besvara det man undrar över och skapa bättre förutsättningar för en trygg vårdplanering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online