Myelodysplasi är ett samlingsnamn för en grupp sjukdomar som uppstår när benmärgen inte producerar tillräckligt med friska blodceller. Tillståndet kallas även myelodysplastiskt syndrom, ofta förkortat MDS. Benmärgen är kroppens fabrik för blodceller, och när dess funktion störts kan det leda till brist på röda blodceller, vita blodceller och blöplader.
Det finns flera olika typer av myelodysplasi. Klassificeringen baseras på tre huvudfaktorer: hur omfattande skadan på blodcellerna är, vilka typer av blodceller som påverkas samt vad som orsakat tillståndet. Världshälsoorganisationen (WHO) delar in MDS i flera undergrupper, beroende på antalet blaster (omogna celler) i benmärgen och blodet samt vilken celltyp som drabbats mest.
Tecken och symtom på myelodysplasi inkluderar:
Många personer med MDS har inga symtom i tidigt skede, och tillståndet upptäcks ibland endast genom rutinblodprov. Trötthet orsakad av anemi är dock det vanligaste första tecknet.
De flesta fall av myelodysplasi upptäcks hos personer över 50 år, och risken ökar med stigande ålder. Cirka 100 fall per år diagnostiseras dock hos barn i USA, vilket visar att sjukdomen även kan förekomma hos yngre.
Flera faktorer ökar sannolikheten för att utveckla myelodysplasi:
Sjukdomen kan uppstå utan någon känd orsak (primär MDS), men den kan också utvecklas efter tidigare cancerbehandling med kemoterapi eller strålning (sekundär MDS).
Enligt St. Jude Children's Research Hospital överlever upp till 60 procent av de patienter som får en benmärgstransplantation för myelodysplasi på lång sikt. Prognosen varierar dock kraftigt beroende på sjukdomens typ, patientens ålder och allmänna hälsa. Behandlingen syftar till att kontrollera symtomen, förbättra blodvärdena och i förekommande fall bota sjukdomen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online