Matstrupen (esofagus) är den muskulösa del av matsmältningskanalen som leder maten från munnen ner till magsäcken. Den är cirka 25 centimeter lång. Matstrupscancer uppstår genom en onormal celltillväxt i matstrupen. De onormala cellerna kan klumpa ihop sig och bilda tumörer, som antingen kan vara godartade eller elakartade. Med metastaser menas att cancern sprider sig från sin ursprungliga plats och skadar andra organ och vävnader i kroppen.
Matstrupscancer diagnostiseras med hjälp av flera olika tester och undersökningar. Alla tester behövs dock inte för alla patienter – vilka undersökningar som blir aktuella avgör läkaren utifrån varje enskilt fall.
Läkaren bedömer dina riskfaktorer, utför en fysisk undersökning, beställer blodprover och letar efter tecken och symtom på matstrupscancer. Vanliga symtom är en känsla av att mat fastnar i halsen, svårigheter att svälja fast föda, smärta eller obehag i bröstet, smärtsamt sväljande, viktnedgång, heshet, hicka samt svarta avföringar, som kan tyda på en blödning. Läkaren låter även kontrollera om kalciumnivån i blodet är förhöjd, eftersom detta också kan vara ett tecken på eventuell matstrupscancer.
Läkaren kan beställa en bariumsväljning eller en datortomografi (CT). Bariumsväljningen är oftast det första test som används för att diagnostisera cancern, men den kan inte visa om cancern har spridit sig utanför matstrupen. Vid undersökningen sveper bariumet över matstrupens insida på röntgenbilden, vilket gör att läkaren kan upptäcka oregelbundenheter på slemhinnans yta.
En CT-skanning är en mer detaljerad röntgenundersökning som gör det möjligt för läkaren att se om cancern har spridit sig till andra delar av kroppen och att bedöma om operation är ett realistiskt alternativ. Om du får en CT med kontrast behöver du dricka cirka en halv till en liter kontrastvätska, som markerar matstrupe och tarmar på bilderna.
Vid en magnetresonansundersökning används radiovågor och starka magneter för att skapa detaljerade bilder av kroppens vävnader. Du placeras i ett rörformat apparat i upp till en timme, vilket kan kännas besvärligt om du lider av klaustrofobi. Innan undersökningen kan läkaren därför ge dig ett lugnande läkemedel.
En positronemissionstomografi (PET) används för att avgöra om cancerbehandlingen verkar fungera, för att se om cancern håller på att sprida sig samt för att upptäcka små ansamlingar av cancerceller som kan ha missats vid andra undersökningar. Ett radioaktivt socker injiceras i en blodven, och eftersom cancerceller förbrukar socker snabbare än frisk vävnad samlas det radioaktiva sockret i områden med cancer.
Vid en endoskopi granskar läkaren kroppens inre strukturer med hjälp av en flexibel, smal slang med ljus och videokamera i änden. Kameran är kopplad till en skärm. En övre endoskopi (gastroskopi) utförs under sedering. Läkaren för då endoskopet genom munnen ner i matstrupen och magsäcken och kan direkt se avvikelser på bildskärmen.
En biopsi är det enda test som kan bekräfta att cancerceller faktiskt finns i matstrupen. Då tas ett litet stycke misstänkt vävnad bort, som sedan skickas till ett laboratorium för analys. Vävnadsprovet kan tas med finnålsbiopsi eller kärnnålsbiopsi. Undersökningar som CT eller endoskopi kan utföras tillsammans med biopsin för att säkerställa att rätt område provtas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online