Cancerceller skiljer sig från friska celler genom en rad karakteristiska egenskaper som gör det möjligt för dem att växa ohämmat och sprida sig i kroppen. Här går vi igenom de viktigaste kännetecknen och vad de innebär.
Till skillnad från normala celler delar sig cancerceller snabbt och okontrollerat, vilket leder till tumörbildning. Denna tillväxt styrs inte av kroppens normala kontrollmekanismer i cellcyklen – cancerceller fortsätter dela sig även när det inte behövs några nya celler.
Cancerceller har förmågan att tränga in i omgivande vävnader och sprida sig till andra delar av kroppen. Denna process kallas metastasering och sker när cancerceller lossnar från primärtumören, tar sig in i blod- eller lymfsystemet och vandrar vidare till andra organ och vävnader, där de bildar nya tumörer – så kallade metastaser.
För att kunna växa behöver en tumör syre och näring. Cancerceller stimulerar därför bildningen av nya blodkärl, en process som kallas angiogenes. Detta försörjer tumören med det syre och de näringsämnen som krävs för dess överlevnad och fortsatta tillväxt.
Cancerceller har ofta en förändrad metabolism. I stället för att i huvudsak använda syreberoende energiproduktion förlitar de sig på glykolys – jäsning av glukos – även när syre finns tillgängligt. Detta metabola fenomen kallas Warburgeffekten.
Apoptos, eller programmerad celldöd, är en naturlig process där skadade eller onödiga celler elimineras från kroppen. Cancerceller utvecklar dock mekanismer som gör att de kan kringgå apoptos och därmed överleva betydligt längre än de borde.
Cancerceller uppvisar ofta genetiska förändringar och mutationer i olika gener. Detta kan leda till dysreglering av cellcykeln, tillväxt, celldöd och andra viktiga cellulära processer. Dessa genetiska förändringar kan antingen förvärvas under livets gång eller ärvas från föräldrarna.
Cancerceller har defekter i de signalsystem som styr celltillväxt och celldelning. Signalvägar som PI3K/Akt/mTOR och RAS/MAPK är konstant aktiverade i cancerceller, vilket driver deras tillväxt, delning och överlevnad.
Immunsystemets uppgift är att känna igen och eliminera onormala celler, men cancerceller kan smyga sig förbi detta försvar. Det sker bland annat genom att cellerna uttrycker immunsuppressiva molekyler eller nedreglerar molekyler som gör dem synliga för immunförsvaret.
Cancerceller samspelar med omgivande stromaceller, immunceller och den extracellulära matrixen och bildar tillsammans en komplex tumörmikromiljö. Denna miljö spelar en avgörande roll för tumörens tillväxt, utveckling och förmåga att bilda metastaser.
Många cancerceller genomgår förändringar i sin cellulära identitet och utvecklar egenskaper som liknar stamcellers eller embryonala cellers. Denna plasticitet gör det möjligt för cancercellerna att anpassa sig till olika miljöer och att motstå cancerbehandlingar.
Cancerceller uppvisar ofta aneuploidi, ett tillstånd där antalet kromosomer inte motsvarar det normala diploida antalet. Aneuploidin bidrar till genomisk instabilitet och underlättar uppkomsten av ytterligare mutationer.
Sammanfattningsvis kännetecknas cancerceller av att de bryter mot de regler som styr normala cellers livscykel. Att förstå dessa mekanismer är avgörande för utvecklingen av moderna cancerbehandlingar, exempelvis riktade läkemedel och immunoterapier.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online