Fakta om myelodysplastiskt syndrom

Myelodysplastiskt syndrom (MDS) är en grupp sjukdomar som uppstår när benmärgen slutar fungera som den ska. Hos friska människor utvecklas stamcellerna i benmärgen till friska blodceller. Hos personer med myelodysplastiskt syndrom avstannar denna normala utveckling, vilket leder till brist på friska blodceller. Sjukdomen klassificeras som en cancerform i blodet och benmärgen och är ett allvarligt tillstånd som kan leda till potentiellt livshotande komplikationer.

Symtom

Vanliga symtom på myelodysplastiskt syndrom är andnöd, trötthet, oförklarlig viktnedgång, blekhet och återkommande infektioner. Personer med sjukdomen kan också få blåmärken lätt eller blöda ovanligt kraftigt, samt små röda prickar precis under huden som kallas petekier.

Riskfaktorer

Myelodysplastiskt syndrom drabbar oftast vuxna över 60 år och är sällsynt hos barn och unga vuxna. Sjukdomen är något vanligare bland män än bland kvinnor. Rökning ökar risken att utveckla tillståndet, liksom vissa medfödda sjukdomar som Downs syndrom och Fanconis anemi.

Orsaker

De flesta former av myelodysplastiskt syndrom utvecklas utan någon tydlig orsak. I vissa fall tror forskare att sjukdomen kan bero på tidigare cancerbehandling, exempelvis viss kemoterapi, eller på exponering för miljögifter som bensen, tungmetaller, bekämpningsmedel och ogräsmedel.

Förekomst

The Leukemia & Lymphoma Society uppskattade att fler än 11 000 nya fall av myelodysplastiskt syndrom diagnostiserades i USA under 2008. Incidensen ligger på cirka fyra fall per 100 000 invånare.

Behandling

Det finns i dag ingen botande behandling mot myelodysplastiskt syndrom, och ingen helt effektiv behandlingsplan har identifierats. Målet med vården är därför att förebygga komplikationer. I vissa fall genomgår yngre och annars friska patienter en benmärgstransplantation. Andra behandlingsalternativ inkluderar transfusionsbehandling vid anemi orsakad av sjukdomen samt läkemedelsbehandling för att stimulera bildningen av nya blodceller. Kemoterapi och stamcellstransplantationer är ytterligare behandlingsmöjligheter.

Diagnos och uppföljning

Eftersom symtomen ofta utvecklas gradvis kan det ta tid innan sjukdomen upptäcks. Diagnosen ställs vanligen genom blodprov och en benmärgsundersökning. Eftersom vissa former av myelodysplastiskt syndrom kan övergå i akut myeloisk leukemi (AML) är regelbundna kontroller och uppföljning hos specialistvården mycket viktigt.