Multipelt myelom är en form av cancer som utgår från en viss typ av vita blodkroppar, så kallade plasmaceller. Dessa celler ansvarar för att producera antikroppar som hjälper immunförsvaret att skydda kroppen mot skadliga ämnen och mikroorganismer.
Vid multipelt myelom bildas nya plasmaceller trots att kroppen inte behöver dem, och med tiden växer de till en tumör. Sjukdomen drabbar ofta flera ben i kroppen samtidigt – därav namnet "multipelt".
Symtomen på multipelt myelom varierar från patient till patient, både i intensitet och hur ofta de förekommer. Vanliga symtom inkluderar:
Kontakta läkare om du upplever flera av dessa symtom under en längre period, särskilt om du även känner dig ovanligt trött eller får återkommande infektioner.
Multipelt myelom upptäcks ibland av en slump i samband med ett rutinmässigt blodprov, eller när tecken på sjukdomen syns vid röntgenundersökning av ett benbrott.
När multipelt myelom misstänks utförs blod- och urinprov tillsammans med en fullständig kroppsundersökning. Urinproven analyseras för att hitta Bence Jones-protein, ett protein som ofta utsöndras i urinen vid sjukdomen. Blodproven kontrollerar höga nivåer av kalcium och plasmaceller, samt förekomst av anemi och vissa proteiner såsom beta-2-mikroglobulin och M-protein.
Röntgenundersökningar kan användas för att upptäcka förtunning eller frakturer i skelettet. Även en biopsi av benmärgen eller av eventuell tumörvävnad kan utföras. Vid en biopsi tas ett litet vävnadsprov bort för vidare laboratorieanalys.
Kemoterapi är ofta den första behandlingsmetoden. Läkemedlen ges via blodbanan genom intravenös infusion eller i tablettform, och verkar genom att förstöra cancerceller.
Strålbehandling används ofta i kombination med kemoterapi för att bidra till att förstöra cancerceller och lindra smärta. Strålningen består av högenergetiska strålar och kan riktas lokalt mot ett avgränsat område eller ges mot hela kroppen.
Beroende på sjukdomens stadium och patientens allmäntillstånd kan behandlingen idag också omfatta riktade läkemedel, immunterapi samt stamcellstransplantation. Behandlingsplanen anpassas alltid individuellt av specialistläkaren.
Kemoterapi kan orsaka över 100 olika biverkningar. Vilka biverkningar som uppstår beror till största del på vilken typ av kemoterapi som används, men vissa biverkningar är gemensamma för alla typer. Vanliga exempel är:
Rapportera alla biverkningar till vårdteamet – många av dem kan lindras med stödbehandling eller dosjusteringar.
Strålbehandling orsakar ofta få biverkningar, och när de uppstår är de vanligtvis lindriga till måttliga. De vanligaste biverkningarna är illamående, sänkt blodvärde, trötthet och håravfall i det bestrålade området.
Organ som ligger nära det bestrålade området kan också påverkas. Hur organen reagerar varierar kraftigt beroende på vilket organ det gäller, och i vissa fall kan biverkningarna vara allvarliga. Behandlande läkare planerar därför noggrant stråldos och riktning för att minimera risken för skador på frisk vävnad.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online