Matstrupscancer utgår från matstrupen – den del av matsmältningssystemet som förbinder svalget med magsäcken. Cancern börjar oftast i cellerna i matstrupens yttersta lager, de så kallade skivepitelcellerna, eller i matstrupens körtlar. I det senare fallet kallas cancern adenokarcinom.
Cancrar som utgår från skivepitelcellerna stod för cirka 50 procent av alla matstrupscancrar i USA år 2009. Förr utgjorde denna cancerform hela 90 procent. Förbättrad behandling och diagnostik av sura uppstötningar (gastroesofageal reflux), som kan vara en bidragande faktor till matstrupscancer, har bidragit till att minska förekomsten av skivepitelcancer.
Enligt National Cancer Institute (NCI) diagnostiserades uppskattningsvis 16 470 nya fall av matstrupscancer per år, medan cirka 14 530 personer beräknades dö i sjukdomen under 2009.
Statistik från perioden 2002–2006 visar att patienter i genomsnitt fick sin diagnos vid en medianålder på 64 år. Inga fall registrerades hos personer under 20 år, och mindre än 20 procent av diagnoserna sattes på patienter yngre än 45 år. Fördelningen per åldersgrupp såg ut som följer:
Medianåldern vid dödsfall orsakade av matstrupscancer var 70 år. Ingen patient under 20 år avled, och mindre än 20 procent av dödsfallen inträffade hos patienter under 55 år. Av samtliga dödsfall inträffade 22,9 procent i åldersgruppen 55–64 år och 27,7 procent bland personer mellan 65 och 74 år, medan de övriga dödsfallen gällde personer över 75 år.
Enligt NCI avled cirka 4,4 av varje 100 000 personer i USA i matstrupscancer. Siffrorna, som baseras på data insamlade mellan 2002 och 2006, är justerade för ålder samt för dödsfall med andra orsaker än cancer. Dödligheten var betydligt högre bland män – 7,8 dödsfall per 100 000 – jämfört med 1,7 per 100 000 kvinnor.
Canceröverlevnad mäts vanligtvis som femårsöverlevnad, alltså andelen patienter som lever fem år efter diagnosen. Dessa siffror utgör minimivärden: patienter som överlever de första fem åren kan leva många år till. Statistiken är även justerad för att ta hänsyn till patienter som avlider av orsaker orelaterade till cancern. Enligt American Cancer Society ser överlevnaden ut så här:
Matstrupscancer drabbar män oftare än kvinnor. Sjukdomen är ungefär lika vanlig hos vita som hos afroamerikaner, men de flesta vita patienter diagnostiseras med adenokarcinom, medan de flesta afroamerikanska patienter får diagnosen skivepitelcancer.
Matstrupscancer är betydligt vanligare i länder som Iran, Kina, Indien och södra Afrika än i USA. I dessa regioner är risken att få diagnosen 10 till 100 gånger högre än för personer i USA.
Enligt National Cancer Institute kommer cirka 0,51 procent av alla personer födda i USA att diagnostiseras med matstrupscancer under sin livstid. Uppgiften baseras på data som samlades in mellan 2004 och 2006.
Förutom långvariga sura uppstötningar är de viktigaste riskfaktorerna för matstrupscancer rökning, högt alkoholkonsumtion, fetma samt Barrett esofagus – en precancerös förändring av matstrupens slemhinna. Även regelbundet intag av mycket heta drycker har kopplats till ökad risk. En hälsosam livsstil med rökstopp, måttlig alkoholkonsumtion och viktkontroll kan bidra till att minska risken att utveckla sjukdomen.
Observera att statistiken ovan baseras på data från perioden 2002–2009. Aktuella siffror kan därför skilja sig åt. Kontakta alltid läkare eller en cancerorganisation för den senaste informationen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online