Multipelt myelom är en cancerform som uppstår i kroppens plasmaceller, en typ av vita blodkroppar som finns i benmärgen. Friska plasmaceller producerar immunglobuliner – antikroppar som hjälper kroppen att bekämpa sjukdomar och infektioner. Vid multipelt myelom börjar plasmacellerna växa okontrollerat och bli onormala, vilket kan leda till allt från njursvikt till återkommande infektioner. Behandlingen anpassas efter vilket stadium sjukdomen befinner sig i vid diagnos. Idag finns ingen botande behandling, men moderna terapier kan bromsa sjukdomen och lindra besvären under många år.
Multipelt myelom är den näst vanligaste blodcancerformen efter icke-Hodgkins lymfom. Enligt Multiple Myeloma Research Foundation lever över 56 000 personer med diagnosen i USA, och varje år ställs cirka sju nya diagnoser per 100 000 invånare. Sjukdomen drabbar män oftare än kvinnor, och personer med afrikansk härkomst löper störst risk att insjukna.
I ett tidigt skede ger multipelt myelom ofta inga symtom alls. Sjukdomen upptäcks därför ibland av en slump, till exempel i samband med rutinmässiga blodprover. När symtom väl utvecklas kan de variera kraftigt mellan olika personer. Vanliga tecken inkluderar:
Smärta i revbenen eller ländryggen, täta eller återkommande infektioner samt påverkan på nervsystemet kan också förekomma. Enligt National Cancer Institute kan symtomen vid multipelt myelom likna andra sjukdomars. Även om diagnosen har bekräftats bör din läkare alltid utreda alla dina besvär noggrant för att utesluta andra sjukdomar.
Multipelt myelom kan få omfattande konsekvenser för både kroppen och immunförsvaret. Sjukdomen är progressiv och gör att onormalt många onormala plasmaceller bildas i benmärgen. Allteftersom dessa celler fortsätter att dela sig trängs och förträngs de friska plasmacellerna. Myelomcellerna aktiverar dessutom inte immunförsvaret korrekt när skadliga angripare hotar kroppen.
När myelomsvulsterna växer okontrollerat kan de invadera benens yttersta del och sprida sig till hålrummen i de större benen, vilket leder till flera så kallade skelettlesioner. Sjukdomen orsakar även blodbrist (anemi), njurskador, hyperkalcemi (förhöjda kalciumnivåer i blodet), utbredd benskörhet (osteoporos) samt ökad mottaglighet för bakteriella infektioner.
Val av behandling styrs av sjukdomens stadium och patientens allmänna hälsotillstånd. Ofta rekommenderas en kombination av kemoterapi och strålbehandling. Läkemedel som Velcade (bortezomib), Revlimid (lenalidomid) och Thalomid (talidomid) är typiska förstahandsbehandlingar. Behandling med kortison samt stamcellstransplantation kan vara effektiva alternativ i vissa fall.
Stödjande vård är också en viktig del av behandlingen och kan innefatta smärtlindrande läkemedel, bisfosfonater som förbättrar benskadan, antibiotika, tillväxtfaktorer samt läkemedel mot illamående.
Patienter som inte visar några symtom sägs befinna sig i ett inaktivt stadium av sjukdomen. Inaktivt myelom kräver inte omedelbar eller aggressiv behandling, och patienterna har då ingen påverkan på vävnader eller organ av cancern. Dessa patienter följs i stället noggrant med regelbundna kontroller och behandlas endast med stödjande åtgärder tills aktiv behandling blir nödvändig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online