Matstrupscancer (esofaguscancer): symtom, diagnos och behandling

Vad är matstrupscancer?

Matstruppen (esofagus) är en muskulös tub som förbinder svalget med magsäcken. Dess uppgift är att transportera tuggad mat ned till magsäcken för digestion. Matstrupscancer är en cancerform som drabbar just matstruppen och börjar vanligtvis i sleminnan som klär matstrupens insida. Beroende på hur långt sjukdomen hunnit utvecklas kan cancern sprida sig till omgivande organ och så småningom till hela kroppen.

Definition

Matstrupscancer är en cancerform som uppstår i matstruppen. Den drabbar oftast nedre delen av matstrupen, men kan i princip uppstå var som helst längs matstrupens lopp.

Diagnos och stadieindelning

En tumör i matstruppen går inte att upptäcka utifrån. För att kunna se tumören måste läkaren undersöka kroppens insida. Med endoskopi (gastroskopi) kan läkaren titta in i matstruppen genom att försiktigt föra ner ett flexibelt instrument med kamera och lins. Ett annat vanligt sätt att undersöka matstrupen är sväljröntgen med barium, där patienten får dricka ett tjockt bariumkontrastmedel som belägger slemhinnan och gör att matstruppen syns tydligt på röntgenbilderna.

Vid onormala fynd kan vävnadsprov (biopsier) tas via endoskopi eller bronkoskopi. Analyserna visar om förändringen är cancer och vilken exakt tumörtyp det rör sig om. När diagnosen är ställd används datortomografi (CT) eller positronemissionstomografi (PET) för att kartlägga eventuell spridning i kroppen – det vill säga för att göra en stadieindelning:

• Stadium 1: Cancern begränsas till cellerna i matstrupens slemhinna.
• Stadium 2: Cancern har växt djupare in i matstrupens vävnader och kan ha nått närliggande lymfknutor.
• Stadium 3: Cancern har nått de innersta lagren av matstrupens vävnad eller lymfknutor.
• Stadium 4: Cancern har spridit sig till andra delar av kroppen (metastaser).

Typer av matstrupscancer

Det finns två huvudtyper av matstrupscancer. Skivepitelcancer (plavocellscarcinom) utgår från sleminnan i matstrupen, medan adenocarcinom utgår från de celler som producerar slem och andra vätskor. Adenocarcinom är vanligast i matstrupens nedre del och hänger ofta samman med långvarig reflux, medan skivepitelcancer i högre grad kopplas till livsstilsfaktorer som tobak och alkohol.

Symtom och konsekvenser

En tumör i matstruppen kan orsaka svårigheter att svälja mat (dysfagi). För att hålla matstrupen öppen och lindra blockeringar kan läkare placera in en stent – ett litet nätformat rör som vidgar matstrupen och gör att fast föda kan passera lättare utan att tumören hindrar passagen. Om tumören helt täcker matstrupen, eller om den inte går att öppna på annat sätt, kan näringslösning ges intravenöst via dropp för att försörja patienten med kalorier och näring.

Riskfaktorer och förebyggande åtgärder

Matstrupscancer har ett starkt samband med cigarettrökning. Att sluta röka minskar risken att utveckla sjukdomen betydligt. Även hög alkoholkonsumtion, övervikt och återkommande sura uppstötningar ökar risken. Sjukdomen har dessutom en genetisk komponent – vissa personer löper större risk eftersom cancern förekommer i familjen. Regelbundna screeningkontroller för personer med förhöjd risk ökar chansen att upptäcka cancern i ett tidigt skede, vilket ger betydligt bättre prognos.

Behandlingsalternativ

Beroende på cancerns stadium finns flera olika behandlingsmöjligheter, som ofta kombineras för ett mer effektivt angreppssätt:

• Kirurgi: den invaderade delen av matstrupen opereras bort.
• Strålbehandling: riktad strålning används för att döda cancerceller.
• Kemoterapi: läkemedelsbehandling som bekämpar cancerceller i hela kroppen.
• Laserterapi: en laserstråle används för att förstöra cancerceller.
• Elektrokoagulation: elektrisk ström används för att bränna bort cancervävnaden.

Har du symtom som sväljsvårigheter eller återkommande besvär med sura uppstötningar är det viktigt att kontakta vården för utredning. Ju tidigare matstrupscancer upptäcks, desto bättre är möjligheterna till framgångsrik behandling.