Livmodercancer omfattar både livmodersarkom, som är ovanligt, och endometriecancer (livmoderslemhinnecancer). Endometriet är den slemhinna som klivrar insidan av livmodern, och begreppet endometriecancer används ofta som synonym för livmodercancer, eftersom nästan all livmodercancer utgår från endometriet. Enligt amerikanska National Cancer Institute beräknades det år 2009 bli 42 160 nya fall av endometriecancer och 7 780 dödsfall i sjukdomen.
Livmodersarkom är ovanligt och utgör endast cirka 1 procent av alla gynekologiska cancerformer och mindre än 5 procent av all livmodercancer. Denna cancerform är aggressiv, och kvinnor med livmodersarkom har en överlevnadsgrad på under 50 procent, även när cancern upptäcks tidigt.
Endometriecancer är den vanligaste gynekologiska cancerformen i USA. Tack vare tydliga symtom, som onormala blödningar eller blödningar efter menopaus, upptäcks sjukdomen ofta i ett tidigt skede. Kvinnor som behandlas med tamoxifen, eller som tar östrogen utan progesteron, löper högre risk att utveckla endometriecancer. Även om överlevnadsprognosen generellt är god, beror den faktiska prognosen på cancerns stadium och cellernas egenskaper.
Endometriecancer diagnostiseras med en endometriebiopsi – ett ingrepp som görs på mottagningen där ett litet vävnadsprov tas från slemhinnan – eller med skrapning (kürttning), ett mindre kirurgiskt ingrepp där en del av endometriet avlägsnas efter att livmoderhalsen har vidgats.
Livmodersarkom kan upptäckas vid gynekologisk undersökning, skrapning eller endometriebiopsi. Ibland kan ett cellprov (PAP-test) visa livmoderceller, men eftersom cancern börjar i livmodern och inte i livmoderhalsen kan den ändå missas. Dessa cancerformer upptäcks därför ibland av en slump i samband med en livmoderoperation av annan anledning. När diagnosen har ställts kan en transvaginal ultraljudsundersökning göras för att kontrollera om cancern har spridit sig inom livmodern. Andra undersökningar, såsom datortomografi (CT), lungröntgen och blodprov, kan också behövas.
Vid livmodersarkom omfattar den kirurgiska behandlingen borttagning av livmoder och äggstockar, utrymning av lymfkörtlar samt eventuell tumörreduktion. Eftersom sjukdomen är så ovanlig saknas storskaliga randomiserade behandlingsstudier, vilket innebär att strålbehandling inte har kunnat bevisas förlänga överlevnaden, och att cellgiftsbehandling endast visat begränsad nytta.
Kirurgi är den vanligaste behandlingen vid endometriecancer och kan innefatta hysterektomi (total eller radikal) samt borttagning av äggstockarna. Ytterligare behandling kan bestå av hormonbehandling och strålbehandling, och vid avancerad livmodercancer även cellgiftsbehandling.
Vid livmodersarkom utvärderas olika cellgiftsmedel för att undersöka om de kan påverka överlevnaden. Kliniska studier pågår, och din läkare kan ge dig mer information om vilka studier som är tillgängliga för dig. Metoder för att förebygga och tidigt upptäcka endometriecancer utforskas, och kliniska studier genomförs för att hitta mer effektiva behandlingar vid metastaserad och återkommande endometriecancer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online