Kemoterapi kan ge upphov till en rad olika biverkningar, allt från håravfall och illamående till perifer neuropati. Det som många inte vet är att få av dessa biverkningar uppstår redan vid den första behandlingen. De flesta, exempelvis håravfall, ackumuleras i stället gradvis under hela behandlingsförloppet. Det innebär att biverkningarna ofta blir intensivare för varje dos som ges.
Kemoterapi riktar sig mot celler som delar sig snabbt, såsom cancerceller. Tyvärr påverkas även friska celler med samma egenskap, och de celler som drabbas oftast är hårcellerna. Därför är håravfall en av de vanligaste biverkningarna under behandling.
Under kemoterapins gång drabbas allt fler hårsäckar. Många patienter förlorar inte bara håret på huvudet utan även ögonbryn, ögonfransar, hår på benen, under armarna och i underlivet. Håravfallet brukar dock vara tillfälligt, och håret växer oftast ut igen efter avslutad behandling.
Alla tre huvudtyperna av blodceller – vita blodceller, röda blodceller och blodplättar – kan påverkas av kemoterapi. Detta kan leda till anemi (blodbrist), lättare blåmärken och blödningar samt ett försvagat immunförsvar som gör patienten mer mottaglig för infektioner.
I takt med att behandlingen fortskrider kan de låga blodvärdena förvärras. Detta innebär ibland att nästa kur måste skjutas upp, eftersom blodvärdena behöver hinna återhämta sig innan mer kemoterapi kan ges. Kraftig anemi, omfattande blödningar eller infektioner kan i vissa fall leda till sjukhusvistelse.
Vissa cytostatika (kemoterapiläkemedel) orsakar illamående och kräkningar i högre grad än andra. Endast ett fåtal preparat har hög risk för dessa besvär, och vid sådan behandling brukar läkare skriva ut antiemetiska läkemedel (läkemedel mot illamående) redan från början.
För de flesta andra läkemedel utvecklas risken för illamående och kräkningar successivt över tid, vilket gör det viktigt att patienten berättar om sina symtom för vårdteamet så att rätt stöd kan ges.
Munsår kan uppkomma vid all cancerbehandling, men risken att drabbas av svåra munsår ökar markant om patienten får kumulativt höga doser kemoterapi, eller om kombinerad behandling med både cytostatika och strålning används.
Munsår kan göra det smärtsamt att äta, dricka och tala. God munhygien och regelbundna kontroller hos tandvården kan hjälpa till att lindra besvären och förebygga komplikationer.
Smärta kan bero på själva cancersjukdomen eller vara en biverkan av behandlingen. Om smärtan inte hanteras ordentligt när den först uppträder riskerar den att förvärras under behandlingens gång, och i vissa fall kan den bestå även efter att behandlingen har avslutats.
Det är därför viktigt att patienten tidigt tar upp smärta med sitt vårdteam, eftersom en väl anpassad smärtlindring kan göra stor skillnad för livskvaliteten under hela behandlingstiden.
Perifer neuropati, ett tillstånd som orsakar domningar och stickningar i händer och fötter till följd av nervskador, kan ibland vara en biverkan av vissa kemoterapiläkemedel.
Beroende på hur allvarliga nervskadorna är kan patienten få kvarvarande besvär efter avslutad behandling, och i vissa fall långvariga svårigheter med rörelse eller känsel. Symtomen bör alltid rapporteras till vårdteamet, eftersom det i vissa fall kan bli nödvändigt att justera dosen eller byta läkemedel för att skydda nerverna ytterligare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online