Ett akustiskt neurom (vestibularisschwannom) är en godartad tumör som uppstår ur de Schwannska cellernas hölje kring hörselnerven eller balansnerven i den inre hörselgången. Tumören växer långsamt, men kan med tiden fylla stora delar av området bakom tinningbenet och börja trycka mot hjärnstammen – dock utan att invadera den. Akustiska neurom anses inte vara ärftliga, med undantag för det sällsynta syndromet neurofibromatos typ 2.
Vanliga symtom som väcker misstanke är ensidig hörselnedsättning, öronsus (tinnitus) och balansrubbningar. Följande steg beskriver hur ett akustiskt neurom diagnostiseras.
Utför en magnetresonansundersökning. Detta är den definitiva diagnostiska metoden för ett akustiskt neurom, men undersökningen är kontraindicerad hos patienter med ferromagnetiska implantat. Se till att undersökningen görs med gadoliniumkontrast så att små tumörer inte missas. En bra avbildning kan påvisa en tumör på endast 1–2 mm i diameter.
Gör en cisternografi med luftkontrast om MRI är kontraindicerat och misstanken för en akustisk tumör är hög. Undersökningen är mycket känslig och kan upptäcka relativt små tumörer i den inre hörselgången.
Genomför en datortomografi med intravenös kontrastförstärkning för att utesluta akustiska tumörer större än 1,5 cm. Metoden används ofta när MRI inte kan utföras.
Använd fast-spin echo-teknik som ett snabbt och billigare alternativ. Metoden kräver ingen gadoliniumförstärkning och är mycket riktad mot just hörselnerven, men nackdelen är att andra viktiga orsaker till hörselnedsättning kan missas.
Bestäm tumörens vävnadstyp för att skilja den från ett meningiom. Antoni A-vävnad består av långsträckta, spolformade celler som ligger tätt packade, medan Antoni B-vävnad har en lös, svampig struktur. Vävnadsanalysen görs vanligtvis vid mikroskopisk undersökning efter kirurgisk borttagning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online