Enligt American Urological Association utgör njurcancer cirka 2 procent av alla cancerfall i USA. Organisationen betonar samtidigt att överlevnaden är 79–100 procent om sjukdomen upptäcks i ett tidigt skede. Att förstå de möjliga orsakerna och riskfaktorerna kan hjälpa dig att förebygga sjukdomen eller öka chansen till tidig upptäckt.
Det finns tre huvudtyper av njurcancer: njurcellscancer (renal cellkarcinom), cancer i njurbäckenet och Wilms tumör. Njurcellscancer uppstår i slemhinnan i de små kanaler i njurarna som filtrerar blodet. Cancer i njurbäckenet börjar i njurens mitt, där urinen samlas innan den leds vidare till blåsan. Wilms tumör diagnostiseras oftast hos barn under fem års ålder. Enligt American Cancer Society vet forskarna inte exakt vad som orsakar njurcancer, men man har identifierat ett antal riskfaktorer och fortsätter att kartlägga genetiska påverkansfaktorer.
Två typer av gener påverkar risken för njurcancer: onkogener och tumörsuppressorgener. Tumörsuppressorgener hämmar cancertillväxt, medan onkogener ökar risken för cancerutveckling. En gen som kallas VHL-genen hindrar normalt celler från att växa okontrollerat, men om den skadas orsakar den von Hippel-Lindaus sjukdom, som är kopplad till njurcellscancer. Generna som tros ligga bakom njurcellscancer är skadade tumörsuppressorgener. En ärftlig cancerform som kallas papillär njurcellscancer orsakas i stället när en onkogen aktiveras.
Det finns även andra ärftliga sjukdomar som påverkar risken för njurcancer, bland annat leiomyomatos och Birt-Hogg-Dubés syndrom. Båda dessa sjukdomar ger upphov till godartade tumörer – den ena i glatt muskulatur och den andra i huden – men de ökar också risken för att utveckla njurcancer.
De flesta tänker på genmutationer som något man föds med. Mutationer i onkogener och suppressorgener kan dock också uppstå under livets gång i stället för att ärvas. Enligt American Cancer Society har tre av fyra personer med icke-ärftlig njurcancer även förändringar i VHL-genen, vilket tyder på att den genetiska förändringen förvärvats snarare än ärfts. Förvärvade förändringar kan utlösas av miljöfaktorer, till exempel exponering för cancerframkallande kemikalier.
Sambandet mellan rökning, passiv rökning och njurcancer har studerats av forskare vid University of Florida. Deras resultat, som publicerades i decembernumret 2008 av tidskriften "BMC Cancer", bekräftade sambandet mellan rökning och njurcellscancer. Forskarna fann även en möjlig koppling mellan passiv rökning och njurcancer, men de underströk att ytterligare studier behövs för att kunna fastställa detta säkert.
Även om forskarna inte vet exakt hur, har man konstaterat att övervikt ökar risken för att utveckla njurcancer. Enligt American Cancer Society påverkar även exponering för vissa ämnen på arbetsplatsen njurarna, bland annat asbest, kadmium, bensen och organiska lösningsmedel. Högt blodtryck och läkemedel som används för att behandla det har dessutom kopplats till en ökad risk för njurcancer.
I tidiga skeden av njurcancer kan du uppleva vaga symtom som trötthet, feber, aptitlöshet eller nattsvettningar. När cancern fortskrider tillkommer symtom som en knöl i buken, oförklarlig viktminskning och smärta i sidan eller ryggen under revbenen. Du kan också se blod i urinen, som kan se rosa, rött eller till och med mörkt cola-färgat ut. Om cancern sprider sig uppstår symtom som hör till det drabbade organet – till exempel andnöd om cancern spridit sig till lungorna, eller bensmärta och frakturer om den sitter i skelettet. Kontakta alltid läkare om du upplever något av dessa symtom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online