Mammografi innebär att man använder röntgen för att avbilda och undersöka brösten efter maligna, det vill säga cancerframkallande, tumörer. Screening med mammografi förebygger inte bröstcancer i sig, men den kan potentiellt minska dödligheten i sjukdomen tack vare att cancern upptäcks tidigt.
Mammografi möjliggör endast tidig upptäckt av bröstcancer. I det avseendet har undersökningen alltså ingen direkt förebyggande effekt mot sjukdomen. Tidig upptäckt kan dock leda till att behandlingen sätts in tidigare, vilket ofta ger ett bättre resultat.
Enligt American Cancer Society har patienter vars bröstcancer upptäcks via mammografi i ett tidigt skede en botandegrad på 90–95 procent. Patienter som diagnostiseras i ett sent skede, till exempel stadium IV, har däremot betydligt sämre överlevnadsutsikter. Enligt Surveillance, Epidemiology and End Results-databasen (SEER) är den femåriga överlevnaden för patienter med bröstcancer i stadium IV endast 20 procent.
Regelbunden screening med mammografi har potential att minska dödligheten i bröstcancer med 40–50 procent, enligt American Cancer Society. Detta gör mammografi till ett av de viktigaste verktygen för att upptäcka bröstcancer innan symtom uppstår.
En studie publicerad i tidskriften "Cancer Epidemiology, Biomarkers & Prevention" visar att radiologisk bröstdensitet – ett mått på hur vita brösten framträder på mammografibilden – är en stark riskfaktor för bröstcancer. Kvinnor med tät bröstkorg kan dessutom ha svårare att få en tydlig bild vid undersökningen, vilket gör regelbundna kontroller extra viktiga.
USMedicine.com rapporterade i november 2009 att U.S. Preventive Services Task Force (USPSTF) rekommenderade att intervallet mellan två mammografier bör vara två år i stället för ett år, vilket var deras tidigare rekommendation. USPSTF ansåg att biennal screening ger liknande hälsovinster som årlig mammografi, samtidigt som antalet falska positiva fynd och onödiga undersökningar minskar.
I Sverige erbjuds alla kvinnor mellan 40 och 74 år regelbunden screening inom ramen för det nationella mammografiprogrammet. Kallelseintervallen varierar något mellan olika regioner, vanligen mellan 18 månader och två år. Genom att delta i screeningen ökar chansen att eventuella tumörer upptäcks i ett tidigt skede, när behandlingsmöjligheterna är bäst.
Cirka 70 procent av amerikanska kvinnor följer rekommendationerna om screening med mammografi, enligt American Cancer Society. Även i Sverige ligger deltagandet högt, men hälsovårdsmyndigheter arbetar kontinuerligt för att fler ska ta emot sin kallelse, eftersom hög efterlevnad är avgörande för programmets effektivitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online