Bröstcancer är en av de vanligaste cancerformerna och en ledande dödsorsak bland kvinnor världen över. Tack vare tidig upptäckt genom mammografi räddas dock otaliga liv varje år. Fram till 1960-talet fanns ingen specifik metod för att upptäcka bröstcancer i tidigt skede. De tidiga mammografiapparaterna utsatte ofta kvinnorna för mer strålning än nödvändigt, men tekniken har utvecklats kontinuerligt för att minska stråldosen samtidigt som bildkvaliteten förbättrats avsevärt.
En mammografi är en särskild form av röntgenundersökning som används för att upptäcka avvikelser i bröstvävnaden som kan leda till bröstcancer. Undersökningen är icke-invasiv men kan kännas något obekväm för vissa kvinnor. Varje bröst komprimeras i en specialkonstruerad apparat för att möjliggöra en noggrannare undersökning. Två bilder tas – en uppifrån och en från sidan. Mammografi kan upptäcka förändringar som är för små för att kunna kännas vid en egen bröstundersökning. Läkare rekommenderar att kvinnor från 40 års ålder går på regelbundna mammografier, medan kvinnor med stark ärftlig belastning för bröstcancer bör börja tidigare.
Röntgenstrålar upptäcktes första gången 1895. Redan 1913 började den tyske läkaren Albert Solomon använda röntgenteknik för att studera bröstvävnad som hade avlägsnats vid mastektomi. År 1949 identifierade Raul Leborgne i Uruguay behovet av att komprimera bröstet under undersökningen för att få en mer träffsäker bild. År 1956 utvecklade den Houston-baserade radiologen Robert Egan en speciell film anpassad för mammografi. Den första mammografiapparaten introducerades 1966, och år 1976 hade mammografi etablerats som standardmetoden för att upptäcka bröstcancer.
På 1960- och 1970-talen blev många kvinnor oroliga för onödigt höga stråldoser. De tidiga mammografiapparaterna använde sig faktiskt av betydligt högre strålnivåer än vad som används idag. Nya tekniker minskar kontinuerligt den strålmängd som krävs, samtidigt som allt mindre förändringar kan upptäckas allt tidigare. Digital mammografi använder dessutom datorstöd vid tolkning av bilderna, vilket resulterar i en mer detaljerad och träffsäker diagnos.
År 1994 uppdrog den amerikanska kongressen åt livsmedels- och läkemedelsmyndigheten FDA att ta fram standarder för mammografi samt ett certifieringssystem för kliniker som uppfyllde riktlinjerna. Tekniker som utförde och tolkade mammografibilder måste nu ha särskild utbildning för detta och behövde analysera minst 40 undersökningar per månad. Strålningen begränsades till 0,3 rad per bild – idag ligger nivån ofta så lågt som 0,2 rad per bild. FDA övervakar även noggrant de maskiner som används för mammografi för att säkerställa deras noggrannhet och tillförlitlighet.
Genom åren har en rad myter och stadslegender cirkulerat kring mammografi. Puder, hudkrämer och deodorant kan påverka undersökningens träffsäkerhet, vilket felaktigt gett upphov till myten att dessa produkter skulle kunna orsaka cancer. Vissa kvinnor oroar sig också för att strålningen från mammografi skulle kunna ge dem bröstcancer med tiden. Även om alla bör begränsa sin exponering för strålning i allmänhet är modern mammografi inte sannolikt att orsaka cancer. Enligt emedicinehealth.com utsätts en passagerare på ett interkontinentalflyg faktiskt för mer strålning än en kvinna som genomgår en mammografi. Mammografi är fortfarande det bästa verktyget vi har för att upptäcka bröstcancer i tidigt skede.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online