Bukspottkörteln är ett organ som ligger strax under magsäcken. Den utsöndrar enzymer som styr matsmältningen och hjälper dessutom till att reglera hormonbalansen och blodsockernivåerna i kroppen. Bukspottkörtelcancer har en hög dödlighet, främst eftersom sjukdomen ofta ger få eller inga symtom förrän den har nått ett avancerat stadium. Därför är det extra viktigt att känna till vilka behandlingsmöjligheter som finns.
Bukspottkörteln består av körtlar som byggs upp av exokrina och endokrina celler. De exokrina körtlarna utsöndrar enzymer som hjälper kroppen att bryta ner fett och protein, medan de endokrina cellerna producerar insulin och andra hormoner som reglerar blodsockernivån. Cancer i de exokrina körtlarna är den klart vanligaste formen av bukspottkörtelcancer, och valet av behandling avgörs delvis av vilken typ och vilket stadium sjukdomen befinner sig i.
Whipple-operationen, även kallad pancreatoduodenektomi, är en omfattande kirurgisk metod som innebär att huvuddelen av bukspottkörteln avlägsnas tillsammans med delar av omgivande organ, bland annat gallblåsan, gallgången, en del av tunntarmen och ibland nedre delen av magsäcken. Operationen används oftast när tumören sitter i bukspottkörtelns huvud och ännu inte hunnit sprida sig.
Vid en distal pankreatektomi avlägsnas bukspottkörtelns svans och, vid behov, även mjälten. Syftet med båda de kirurgiska teknikerna är att helt ta bort den cancerdrabbade delen av bukspottkörteln, så att sjukdomen inte får möjlighet att sprida sig till övriga organ i kroppen.
Strålbehandling innebär att man använder riktad strålning, antingen från kroppens insida eller utsida, för att förstöra de cancerceller som finns i bukspottkörteln. Vid extern strålbehandling riktas strålningen mot tumören med hjälp av en maskin utanför kroppen. Intern strålbehandling, så kallad brakyterapi, innebär i stället att en liten strålkälla placeras inuti kroppen närmast tumören. Strålkällan, ofta kallad ett radioaktivt "frö", stannar kvar i kroppen under en förbestämd tid och avlägsnas sedan.
Kemoterapi innebär behandling med ett eller flera cytostatiska läkemedel som syftar till att döda cancercellerna. Behandlingen kan ges på egen hand men kombineras ofta med strålbehandling för att uppnå en bättre effekt. Valet av läkemedel och behandlingens längd anpassas alltid efter patientens allmäntillstånd och sjukdomens utbredning.
I många fall kombineras flera av dessa behandlingsformer för att ge bästa möjliga resultat. En tumör kan exempelvis först krympas med kemoterapi och strålbehandling innan en operation utförs, vilket kan öka chanserna till en lyckad kirurgi. Utöver detta pågår löpande forskning kring riktade läkemedel och immunterapier, vilka i vissa fall kan erbjudas inom ramen för kliniska studier. Eftersom prognosen vid bukspottkörtelcancer ofta är beroende av hur tidigt sjukdomen upptäcks är tidig diagnos och individanpassad behandlingsplanering avgörande.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online