Bukspottkörtelcancer är en av de allvarligaste och mest dödliga cancerformerna. Sjukdomen upptäcks ofta sent, ibland först när den redan har spridit sig och påverkar andra organ och system i kroppen. Därför är kemoterapi en central del av behandlingen. Här går vi igenom de viktigaste aspekterna av kemoterapi och hur den används vid bukspottkörtelcancer.
Bukspottkörteln har två viktiga uppgifter: att producera matsmältningsvätskor och att bilda insulin. Matsmältningsvätskorna hjälper till att bryta ner maten så att kroppen kan ta upp kolhydrater, näringsämnen och proteiner. När bukspottkörteln angrips av cancerceller kan dessa funktioner upphöra helt eller bli kraftigt nedsatta.
Om tumören växer sig tillräckligt stor kan den blockera de gångar som leder matsmältningsvätskorna till magsäcken och tunntarmen, vilket ytterligare försämrar kroppens näringsupptag.
Kemoterapi innebär att kemiska läkemedel tillförs kroppen i syfte att döda cancerceller. Läkemedlen kan utformas för att angripa cellens genetiska material, det vill säga DNA:t. Vissa preparat riktar sig mot tumörcellernas förmåga att dela sig och föröka sig, medan andra förstör de blodkärl som tumören använder för att stjäla näring från kroppen.
Läkemedlen ges antingen genom injektion direkt i blodet eller som tabletter som tas via munnen.
Eftersom bukspottkörtelcancer sällan upptäcks förrän i stadium 3 används kemoterapi oftast för att lindra smärtsamma symtom snarare än som ett botemedel. Överlevnadstiden kan dock förbättras med behandlingen. Ibland riktas kemoterapin mot lymfkörtlarna för att läkemedlet ska spridas effektivt i kroppen.
Preparat som 5-fluorouracil eller gemcitabin kan krympa tumörer som orsakar smärta eller blockerar gallgångarna, vilket ger patienten en bättre livskvalitet.
Kemoterapi medför ofta biverkningar som trötthet och allmän svaghet. Beroende på vilka läkemedel som används kan även andra symtom uppstå, exempelvis håravfall och ett lågt antal vita blodkroppar, vilket ökar risken för infektioner.
Vissa läkare rekommenderar kosttillskott som ett komplement för att motverka biverkningarna – detta bör alltid diskuteras med behandlande läkare.
Forskningen inom området går snabbt framåt, och nya behandlingsmetoder kan i framtiden ge bättre resultat för patienter med bukspottkörtelcancer. Ett spännande forskningsområde är läkemedel som riktar sig mot proteinet EGFR (epidermal growth factor receptor), som sitter på cancercellernas yta och hjälper dem att överleva längre i kroppen.
Läkemedlet erlotinib är ett exempel på denna typ av behandling. Det blockerar EGFR-proteinet, vilket gör att cancercellerna slutar få tillväxtsignaler och till slut dör. Sådana riktade behandlingar kan i kombination med traditionell kemoterapi öppna nya möjligheter för framtidens cancer vård.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online