Bukspottkörtelcancer drabbar bukspottkörteln, ett organ som ligger bakom magsäcken. Organet utsöndrar hormoner, som insulin, som hjälper till att reglera blodsockernivån, samt enzymer som hjälper kroppen att smälta maten. Vanliga symtom på bukspottkörtelcancer är gulsot, smärta i ryggen eller buken, trötthet och viktnedgång. Det går att förebygga och behandla sjukdomen, men den är ofta svår att upptäcka i tidiga skeden, vilket gör tidig diagnos extra viktig.
Kirurgi är endast möjlig om cancern enbart finns i bukspottkörteln. Under operationen tar läkarna vanligtvis bort delar av eller hela bukspottkörteln. Om cancern har spridit sig till områden nära bukspottkörteln kan kirurgen ibland även ta bort en del av magsäcken, tunntarmen, lymfkörtlarna, gallblåsan och gallgångarna. Detta ingrepp kallas Whipples operation (pankreatikoduodenektomi) och utförs när tumören sitter i bukspottkörtelns huvud.
Ett annat kirurgiskt ingrepp används när tumören sitter i bukspottkörtelns kropp eller svans. Vid denna operation kan även mjälten behöva tas bort. Ytterligare kirurgiska alternativ inkluderar total gastrektomi, där magsäcken avlägsnas, leverresektion, där en del av eller hela levern tas bort, samt kryokirurgisk ablation, där cancervävnad fryses för att döda cancercellerna.
Kemoterapi är en vanlig behandling för patienter med lokalt avancerad eller utbredd cancer. Lokalt avancerad cancer innebär att sjukdomen spridits till närliggande vävnader, lymfknutor och organ, men inte till avlägsna delar av kroppen. Utbredd cancer betyder att den spridits via lymfsystemet och blodbanan. Vid kemoterapi får patienten läkemedel via munnen eller intravenöst, med målet att döda eller krympa cancerceller i bukspottkörteln och andra delar av kroppen. Vanliga cytostatika vid bukspottkörtelcancer är gemcitabin, erlotinib och kapecitabin.
Patienter med lokalt avancerad bukspottkörtelcancer får ofta strålbehandling i kombination med kemoterapi. Strålbehandling använder högenergetiska strålar för att döda cancerceller och hindra dem från att växa. Behandlingen används ibland också för att lindra smärta eller matsmältningsbesvär orsakade av blockering i gallgången eller tunntarmen. Det finns två huvudsakliga former av strålbehandling: extern strålterapi, där en apparat riktade strålar mot kroppen från utsidan, och brakyterapi, där radioaktivt material placeras inuti kroppen nära tumören.
Det finns flera sätt att minska risken att utveckla bukspottkörtelcancer. Personer som löper störst risk är rökare, personer med övervikt eller fetma, de med ärftlig förekomst av sjukdomen i familjen, personer med genetiska faktorer eller medicinska tillstånd som ökar cancerrisken, äldre personer i 70–80-årsåldern samt vissa etniska grupper.
Risken kan sänkas genom att sluta röka och hålla en hälsosam vikt genom kost och motion. För att underlätta rökstopp finns flera hjälpmedel som lindrar abstinensbesvär, exempelvis nikotintuggummi, inhalatorer, nikotinplåster och receptbelagda läkemedel.
Den som är överviktig bör sikta på en hälsosam viktnedgång på ungefär ett halvt till ett kilo per vecka. Det bästa sättet är att äta en välbalanserad kost rik på frukt, grönsaker och fullkorn, samt motionera regelbundet. Börja gärna med aerob träning som promenader, simning eller cykling i cirka 20 minuter varannan dag, och bygg sedan upp till cirka 30 minuters träning fem dagar i veckan eller mer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online