1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Fakta om bukspottkörtelcancer – symtom, riskfaktorer och behandling

Bukspottkörtelcancer (pankreascancer) är en av de allvarligaste cancerformer som finns. En huvudorsak är att sjukdomen sällan ger tydliga symtom i ett tidigt skede, vilket innebär att den ofta upptäcks först när cancern redan hunnit sprida sig. Enligt Mayo Clinic växer och sprider sig bukspottkörtelcancer snabbt, vilket ger en sämre prognos än för många andra cancerformer. Precis som vid all cancer är möjligheten till framgångsrik behandling störst om sjukdomen upptäcks tidigt.

Drabbat organ

Bukspottkörtelcancer angriper bukspottkörteln (pankreas), ett cirka 15 centimeter långt organ som ligger bakom magsäcken. Bukspottkörteln har två viktiga funktioner: den utsöndrar enzymer som hjälper till att bryta ner maten och producerar hormoner som insulin och glukagon, vilka reglerar blodsockernivån i kroppen.

Symtom

I ett tidigt stadium ger bukspottkörtelcancer oftast inga eller mycket vaga besvär. När sjukdomen fortskrider kan du få symtom som buksmärta, ofta med utstrålning mot ryggen, viktnedgång, gulsot (gul färgning av hud och ögonvitor), illamående och kräkningar. Gulsot uppstår när tumören trycker mot gallgången så att gallan inte kan passera normalt. Trötthet, nedsatt aptit och förändringar i avföringen kan också förekomma.

Riskfaktorer

Risken att insjukna i bukspottkörtelcancer ökar om du har ärftlighet för sjukdomen, det vill säga om flera nära släktingar haft den. Rökning är en av de viktigaste riskfaktorerna, liksom övervikt och fetma. Sjukdomen är vanligare hos personer över 60 års ålder och hos afroamerikaner. Även kronisk pankreatit (bukspottkörtelinflammation) och diabetes kan öka risken att utveckla sjukdomen.

Diagnos

Bukspottkörtelcancer diagnostiseras vanligtvis med ultraljud, datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MR). Om diagnosen är osäker kan läkaren ta ett vävnadsprov (biopsi) från bukspottkörteln för att bekräfta fyndet. Blodprov som mäter tumörmarkören CA 19-9 kan också användas som stöd vid utredningen.

Behandling

Strålbehandling och cellgiftsbehandling (kemoterapi) är de vanligaste behandlingsformerna vid bukspottkörtelcancer. Operation kan bli aktuellt i vissa fall, men är oftast bara ett alternativ om cancern ännu inte hunnit sprida sig. Vid operation kan hela eller delar av bukspottkörteln tas bort. Valet av behandling beror på cancerns utbredning, tumörens läge och patientens allmäntillstånd.

Förekomst

Enligt National Cancer Institute diagnosticeras cirka 29 000 amerikaner med bukspottkörtelcancer varje år. I Sverige insjuknar ungefär 1 400 personer årligen, vilket gör sjukdomen till en av de tio vanligaste cancerformerna i landet.

Prognos

Prognosen vid bukspottkörtelcancer är tyvärr dyster. American Cancer Society uppskattar att den relativa ettårsöverlevnaden är cirka 20 procent, medan femårsöverlevnaden endast ligger på omkring 4 procent. Överlevnaden är dock betydligt bättre om cancern upptäcks tidigt och kan opereras bort, vilket understryker vikten av att söka vård om du får ihållande eller ovanliga symtom.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online