Thiotepa, mitomycin och doxorubicin är de cytostatiska läkemedel som oftast används vid behandling av blåscancer. Själva kemoterapin innebär dock risker för patienten, eftersom det rör sig om kraftfulla läkemedel som i vissa fall kan lämna bestående spår i kroppen. Under behandlingsperioden kontrollerar läkarna därför regelbundet njur- och blåsfunktion med hjälp av blodprov. Det är viktigt att du alltid berättar för din läkare om de biverkningar du upplever.
Kemoterapi kan ges som ett enskilt läkemedel eller som en kombination av flera preparat. Läkemedlen är utformade för att döda cancerceller, minska tumörernas storlek samt kontrollera sjukdomen och förbättra livskvaliteten. De verkar genom att störa cancercellernas förmåga att dela sig och föröka sig.
Det är vanligt att patienter upplever irritation i blåsväggarna och smärta vid urinering under behandlingen. Precis som vid många andra former av cytostatikabehandling är illamående och kräkningar vanliga besvär. Därför får patienterna ofta läkemedel mot kräkningar (antiemetika) och mot illamående innan behandlingen påbörjas för dagen.
Huvudvärk, förstoppning, sår i munnen, suddig syn, håravfall, blodbrist (anemi), hudreaktioner, sömnlöshet och käklåsning är andra möjliga biverkningar. Vissa patienter kan dessutom utveckla svampinfektion i munnen (soor) eller herpes simplex-infektioner. Vätskeansamling i kroppen är ytterligare en risk som kan uppstå.
Två specifika cytostatika är särskilt förknippade med toxiska biverkningar på blåsan: cyklofosfamid och ifosfamid kan båda leda till cystit, det vill säga en inflammation i blåsan.
Diarré är i sig inte farligt och förekommer ofta, men patienten måste se till att dricka tillräckligt – annars kan uttorkning uppstå och leda till allvarliga komplikationer. Vätskebalansen kan återställas med soppa, vatten eller patientens favoritdryck, och det finns dessutom flera effektiva läkemedel mot diarré. I svårare fall kan intravenös vätsketillsättning bli nödvändig.
Vissa cytostatika kan även ge biverkningar på hjärtat. Patienter som behandlas med kemoterapi för blåscancer kan också drabbas av ökad blödningsbenägenhet eller lättbildade blåmärken, eftersom läkemedlen påverkar produktionen av blodplättar.
Vissa patienter är överkänsliga mot kemoterapi och kan reagera med symtom som klåda, pipande andning, nässelutslag, tryck över bröstet, frossa och lågt blodtryck. Kemoterapi kan dessutom orsaka infertilitet eller skada de reproduktiva organen. Önskar du bevara din fertilitet bör du diskutera detta med din läkare innan behandlingen inleds, då exempelvis fryst bevaring av spermier eller äggceller kan vara ett alternativ.
Kemoterapi är ett av flera behandlingsalternativ för patienter med blåscancer. Den kan ges till patienter som har fått blåsan bortopererad eller som har opererats för en tumör, men även patienter med spridd blåscancer (stadium IV) kan ha nytta av behandlingen.
Vid tidiga stadier av sjukdomen ges cytostatikan vanligen direkt in i blåsan genom en kateter – så kallad instansbehandling eller instillation. På så sätt når läkemedlet fram till tumören samtidigt som risken för biverkningar i resten av kroppen minskar. I mer avancerade stadier ges kemoterapin istället intravenöst, via dropp i en ven.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online