
Blåscancer förknippas oftast med äldre män, men kvinnor som får en blåscancerdiagnos upptäcker ofta att sjukdomen har kommit längre än hos män. Blåscancer är en allvarlig sjukdom som inte bör ignoreras. Behandlingen omfattar i många fall kirurgi, strålbehandling och kemoterapi. Ofta måste urinblåsan tas bort helt, vilket innebär att patienten behöver en stomipåse för att samla upp urin.
Blåscancer är en allvarlig cancerform som drabbar urinblåsan – det organ i kroppen som samlar och lagrar urinen tills den ska lämna kroppen. När urinen samlas töjs blåsan ut, och när trycket blir tillräckligt stort uppstår behovet att urinera. Enligt patologiska institutionen vid Johns Hopkins University är blåscancer den fjärde vanligaste cancerformen bland män och den tionde vanligaste bland kvinnor. Cirka 50 000 personer diagnosticeras med blåscancer varje år, och ungefär 12 000 av dem avlider i sjukdomen.
De vanligaste symtomen är blod i urinen, smärta vid vattenkastning, en brännande känsla när man urinerar samt ett oftare behov av att kissa än normalt. Ett enskilt symtom behöver inte nödvändigtvis tyda på blåscancer, men besvär med urinering bör alltid undersökas av läkare. Blod i urinen och brännande känslor förekommer också vid urinvägsinfektioner, och smärta vid vattenkastning kan vara ett tecken på blåskatarr. Frekvent urinering utan större resultat kan även bero på andra besvär i blåsan.
Blåscancer upptäcks ofta mycket senare hos kvinnor än hos män. Det innebär att sjukdomen ofta hunnit gå längre hos kvinnor vid diagnosstillfället. Som en följd av detta behöver kvinnor oftare genomgå radikal och intensiv behandling, ofta inklusive kirurgisk borttagning av hela urinblåsan, eftersom sjukdomen kan ha omfattat organet och spridit sig till andra delar av kroppen.
Enligt Johns Hopkins delas blåscancer in i fyra stadier:
Den första behandlingslinjen är oftast kirurgisk. Omfattningen av ingreppet avgörs av cancerns stadium – ju senare stadium, desto mer radikal operation, ibland med borttagning av hela urinblåsan och omgivande vävnader som prostata, livmoder och äggstockar. Övrig behandling består av riktad strålterapi och kemoterapi. Efter avslutad behandling fortsätter de flesta patienter att besöka sin uro-onkolog var tredje månad under de första två åren och därefter var sjätte månad under några år, för att kunna upptäcka ett eventuellt återfall i tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online