
Gallsten bildas när ämnen i gallvätskan – framför allt kolesterol och bilirubin – blir för koncentrerade och stelnar till hårda, stenliknande avlagringar. Stenarna kan variera i storlek från små sandkorn till större klumpar, och många bär på dem helt utan symtom.
Här är de viktigaste faktorerna som bidrar till gallstensbildning:
Kolesterol är en naturlig komponent i gallan. När halten blir för hög kan ämnet kristallisera sig och med tiden bilda gallsten. Denna typ av sten, så kallade kolesterolstenar, är den vanligaste formen.
Bilirubin är ett gult pigment som bildas när röda blodkroppar bryts ner. Vid vissa blod- eller leversjukdomar kan bilirubinnivåerna i gallan bli förhöjda, vilket kan leda till så kallade pigmentstenar.
Personer med övervikt eller fetma löper större risk att utveckla gallsten än andra. En bidragande orsak är att övervikt kan ge förhöjda nivåer av både kolesterol och bilirubin i gallan.
Paradoxalt nog kan även snabba viktnedgångar, exempelvis vid extrema dietkuror eller bariatrisk kirurgi, utlösa gallstensbildning. Levern frisätter då extra kolesterol, samtidigt som gallblåsan töms mer sällan.
Människor med diabetes har en ökad risk att drabbas av gallsten, bland annat på grund av förändrade blodfetter och nedsatt gallblåsefunktion.
Läkemedel som innehåller östrogen, exempelvis p-piller och hormonbehandling i klimakteriet, kan öka risken för gallsten. Även preparat som sänker kolesterol snabbt kan ha samma effekt.
Har du släktningar som haft gallsten är risken större att du själv drabbas. Kvinnor och äldre personer drabbas dessutom oftare än yngre män.
Nej, gallsten sitter inte i urinblåsan. Namnet kommer från gallblåsan – ett litet, päronformat organ som ligger på undersidan av levern. Gallblåsan lagrar galla, en vätska som hjälper kroppen att bryta ner fett i maten.
Gallsten kan blockera gallflödet från gallblåsan till tunntarmen, ofta genom att fastna i gallgångarna. Detta kan ge upphov till kraftiga smärtor i överbuken (så kallad gallkolik), illamående och ibland inflammation i gallblåsan. Fastnar en sten i den gemensamma gallgången kan även gulsot uppstå.
Kontakta vården om du får återkommande eller kraftiga buksmärtor, särskilt efter fettrika måltider, samt vid feber eller gulsot. Symtomfria stenar behöver ofta inte behandlas, men vid återkommande besvär görs vanligen en operation där gallblåsan tas bort med titthålsteknik (laparoskopisk kolecystektomi). Man kan leva ett helt normalt liv utan gallblåsa.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online