Cancer är en kronisk sjukdom som invaderar kroppen och som, när den väl har etablerat sig, kan sprida sig i princip fritt. Det finns över 100 olika typer av cancer, men samtliga angriper kroppen på liknande sätt. De komplexa biologiska processer som ligger bakom sjukdomen gör sökandet efter ett botemedel till en enorm utmaning.
Cancer är en sjukdom som kan utvecklas i nästan vilken vävnad eller vilket organ som helst i kroppen. Enligt American Cancer Society står sjukdomen för så mycket som 13 procent av alla dödsfall i USA. Cancer uppstår när celler muterar och börjar dela sig i snabb takt, och i många fall kan de muterade cellerna sprida sig till andra delar av kroppen. Även om den exakta orsaken till cancer fortfarande är okänd, finns det vissa genetiska avvikelser, cancerframkallande ämnen (karciogener) och virus som har kopplats till sjukdomens utveckling.
Botande behandlingar har varit svåra att utveckla på grund av hur sjukdomen tar form i kroppen. Cancer tar rot i cellens genetiska struktur, och kromosominstabilitet ger upphov till mutationer när cellerna börjar dela sig och föröka sig. När en genetisk avvikelse väl har uppstått kan cancercellerna föröka sig på egen hand, utan de normala kontrollmekanismer som kroppen annars utövar. Av denna okontrollerade celltillväxt bildas sedan tumörer.
En stor del av svårigheten ligger i att utveckla behandlingar som kan döda cancercellerna utan att samtidigt skada de friska cellerna – en balansgång som forskningen ännu inte helt har löst.
Cancerceller kan växa till den grad att även omgivande vävnader drabbas. När detta sker sägs tumören ha metastaserat, det vill säga spridit sig till andra regioner i kroppen, vilket gör det betydligt svårare att hitta ett botemedel. Självreglerande signalsystem gör det möjligt för tumörcellerna att sprida sig, och att förstå vad som aktiverar dessa system är en central del av arbetet med att utveckla riktade läkemedelsbehandlingar.
Dagens behandlingar förlitar sig till stor del på kemoterapi och strålning för att eliminera sjuka celler. Problemet är att cancercellernas genetiska mekanismer kan utvecklas och anpassa sig till nya förhållanden, exempelvis genom att bygga upp resistens mot läkemedel.
Cancercellstillväxt är resultatet av en förändrad genstruktur i en tidigare normal cell. Friska gener kan börja föröka sig i onaturligt snabb takt, eller så kan befintliga mutationer få onormala egenskaper som stör cellens vanliga DNA-replikering. De DNA-mekanismer som normalt undertrycker tumörbildning kopplas ur när cancern tagit kontroll över en cell, vilket gör dess processer beroende av sjukdomen.
Cellulära förändringar kan också bli problematiska vid vilande eller godartade tumörer, som med tiden kan förvandlas. Hittills har behandlingarna inte lyckats identifiera eller stoppa den mekanism som gör att cancerceller kan utvecklas och bli alltmer aggressiva.
Cancerforskningen syftar till att förstå de mekanismer som driver tillväxten av cancerceller, i hopp om att kunna bromsa eller helt stoppa den process som låter sjukdomen utvecklas. Pågående laboratoriestudier fokuserar bland annat på att identifiera vilka celltyper som är benägna att drabbas av genetiska mutationer och vilka yttre förhållanden som utlöser förändringarna i cellerna. Utifrån dessa kunskaper designas läkemedel som riktar in sig på specifika egenskaper hos sjukdomen, och talrika kliniska prövningar genomförs för att fastställa deras effekt.
Eftersom det saknas effektiva botemedel mot virus kan det virusliknande beteende som cancerceller uppvisar vara en förklaring till varför cancer är så svår att bota. Samtidigt har moderna framsteg – som riktade terapier och immunterapi – avsevärt förbättrat överlevnadschanserna för många patienter, även om ett universellt botemedel fortfarande återstår att finna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online