Som miljontals överlevande kan intyga är en cancerdiagnos inte längre en oundviklig dödsdom. Kombinationer av konventionella behandlingar som kirurgi, strålterapi och kemoterapi kan bota cirka hälften av alla cancerformer, enligt Dr. Steven Rosenberg, chefkirurg vid National Cancer Institute i USA.
Men Rosenberg och andra onkologiforskare vilar inte på sina lagrar. De arbetar ständigt med att utveckla och förbättra nya riktade behandlingar och biologiska terapier i hopp om att nå cancerinstitutets ambitiösa mål: att eliminera död och lidande till följd av cancer inom de kommande tio åren.
Jakten på nya cancerbehandlingar går långt tillbaka i mänsklighetens historia. Forntida egyptier försökte utan framgång behandla bröstcancer genom kauterisering. De flesta andra försök att bota cancer misslyckades också innan moderna kirurgiska tekniker utvecklades, liksom strålterapin och kemoterapin under 1900-talet.
Betydande framsteg har gjorts sedan president Nixon förklarade krig mot cancern i sitt tal om nationens läge 1971. Några månader senare godkände kongressen National Cancer Act – en banbrytande lagstiftning som gjorde bekämpandet av cancer till ett nationellt korståg. Denna satsning gav National Cancer Institute avgörande ekonomiskt stöd och administrativ självständighet, vilket banade väg för de vetenskapliga genombrott som ligger till grund för dagens nya cancerbehandlingar.
Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i USA. Enligt American Cancer Society kommer en tredjedel av alla kvinnor och hälften av alla män i landet att drabbas av cancer under sin livstid. Globalt orsakade cancer 7,9 miljoner dödsfall år 2007, enligt International Union Against Cancer (UICC). På den ljusare sidan: både cancerincidensen och antalet cancerdödsfall minskar i USA.
Den kostsamma och tidskrävande jakten på nya cancerbehandlingar leder dock inte alltid till resultat. Endast en fjärdedel till hälften av nya terapier visar sig lyckas i kliniska prövningar, enligt en studie från 2008 finansierad av National Institutes of Health. Studien byggde på data från 624 prövningar med totalt 216 451 patienter.
Även om det finns dussintals olika cancerformer delar de alla två gemensamma egenskaper: okontrollerad celltillväxt och förmågan att sprida sig till andra delar av kroppen, så kallad metastasering.
Många nya cancerbehandlingar är utformade för att bromsa både tillväxten och spridningen av cancerceller. Dessa nyare metoder förstärker ofta effekten av befintliga behandlingar som strålterapi och kemoterapi.
Till skillnad från konventionella terapier som kan skada både cancerös och frisk vävnad fokuserar riktade behandlingar enbart på specifika cancerrelaterade molekyler. Flera läkemedel som används i dessa riktade angreppssätt har godkänts av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA för behandling av bröstcancer och vissa former av leukemi.
Biologiska terapier syftar till att använda patientens eget immunförsvar i kampen mot cancercellerna. Forskare har exempelvis hittat sätt att multiplicera och stärka immunceller som kallas lymfocyter som ett skydd mot vissa cancerformer. En annan form av biologisk terapi omfattar pågående studier kring utvecklingen av cancervacciner.
Ibland innebär nya cancerbehandlingar helt enkelt att man hittar nya användningsområden för redan existerande mediciner.
Läkemedlet talidomid introducerades i Europa och Kanada redan på 1950-talet för att behandla graviditetsillamående hos gravida kvinnor. Efter att ha ansetts orsaka fosterskador hos tusentals barn förbjöds det världen över. Idag studeras emellertid talidomid som en potentiell ny cancerbehandling tack vare dess förmåga att begränsa blodförsörjningen till elakartade tumörer.
En annan medicin, lovastatin, som länge använts för att kontrollera kolesterolnivåerna i blodet, studeras också som ny behandling mot bukspottkörtelcancer på grund av dess tumörminskande egenskaper.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online