Begreppet cytostatikabehandling kan tekniskt sett syfta på vilken typ av läkemedel som helst, men förknippas i dagligt tal nästan alltid med cancermediciner. Det finns över hundra olika sorter av cytostatika som används vid behandling av cancer. Även om dessa läkemedel ofta betraktas som de mest effektiva metoderna för att bota och behandla cancer är de samtidigt mycket potenta och farliga preparat som medför risker både för patienten och för den vårdpersonal som hanterar dem.
Cytostatika är ett kraftfullt och potentiellt farligt läkemedel. Dess syfte är att hindra celldelning genom att störa en av de fem faser som krävs för att celler ska kunna dela sig och föröka sig. Eftersom cytostatikan angriper alla snabbt delande celler kan den också skada friska celler i kroppen som förnyas ofta, exempelvis hårsäcksceller, vita blodkroppar och cellerna som klär matsmältningskanalens insida. Detta är orsaken till många av behandlingens biverkningar, och därför måste patienter ta hänsyn till både doseringen och de risker som behandlingen innebär.
Patienter ska inte ges cytostatika alltför ofta eller i för höga doser. Läkemedlet kan skada hjärta, lever, lungor och centrala nervsystemet. På grund av dess farlighet måste läkare vidta noggranna säkerhetsåtgärder när de tar fram en doseringsplan. Det innebär bland annat att man bedömer patientens allmäntillstånd, ålder och förmåga att tåla behandlingen. Kroppen behöver dessutom tillräcklig tid för vila och återhämtning mellan de högdostransfusioner som ges, så att patienten orkar med fortsatt behandling. Läkaren måste alltså noga väga behovet av att kontinuerligt stoppa cancerns tillväxt mot riskerna med överdosering när doseringsschemat läggs upp.
Patienter bör vara uppmärksamma på tecken på infektion orsakad av lågt antal vita blodkroppar. Temperaturen bör mätas regelbundet, och läkaren ska kontaktas om hög feber uppstår. För att minska risken för biverkningar finns flera ytterligare råd: ät mild och smakneutral mat för att undvika illamående och kräkningar, eftersom slemhinnan i matsmältningskanalen skadas av behandlingen. Håll dessutom munnen ren och fuktig för att förebygga munsår, som beror på att cellbildningen i slemhinnorna hämmas.
Cytostatika kan vara farligt även för andra personer som kommer i kontakt med det, inte bara för patienten. Läkemedlen kan skada arvsmassan (DNA), öka risken för andra cancerformer samt störa fostrets utveckling och orsaka missbildningar. Läkare och sjuksköterskor måste därför vara noga med att undvika direktkontakt med preparaten. Vid beredning och administration rekommenderas handskar, skyddsrock och skyddsglasögon. Eftersom även patientens avfall, exempelvis urin och avföring, kan innehålla rester av cytostatika bör vårdpersonal hantera sådana prover från behandlade patienter med stor försiktighet.
Många av samma risker som gäller vårdpersonal gäller även anhöriga och andra närstående som hjälper patienten hemma. De bör undvika direktkontakt med patientens urin och avföring efter cytostatikabehandling. Patienter uppmanas att spola toaletten två gånger efter toalettbesök och/eller kräkningar. Sängkläder och textilier som kommit i kontakt med kroppsfluider från en behandlad patient ska tvättas noggrant i varmt vatten. Cytostatika kan slutligen även finnas i vaginalsekret och sädesvätska, vilket gör att kondom bör användas vid sexuella kontakter under och en tid efter behandlingsperioden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online