Helkroppsskanningar för cancerupptäckt: fördelar, risker och vad experterna säger

Flera bildcentrum marknadsför numera helkroppsskanningar som en ”tidig upptäckt”-tjänst riktad till personer som känner sig helt friska. Även om idén låter lockande rekommenderar inte ledande hälsoorganisationer – bland annat den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA och American Cancer Society – dessa skanningar som ett verktyg för cancerscreening. Den forskning som finns tyder dessutom på att de potentiella riskerna överväger de ännu obevisade fördelarna.

Vad är en helkroppsskanning?

En helkroppsskanning är oftast en datortomografi (CT) som avbildar kroppen från strax under hakan ner till bäckenet, eller i vissa fall hela bålen. Även magnetresonanstomografi (MR) och positronemissionstomografi (PET) kan användas, men CT är vanligast tack vare sin hastighet och breda tillgänglighet. Inom vården beställs sådana undersökningar för att bedöma omfattningen av trauma, inre blödningar eller för att följa spridningen av en redan känd cancersjukdom.

Varför den inte rekommenderas som cancerscreening

Screeningprogram syftar till att upptäcka sjukdom tidigt hos personer utan symtom, samtidigt som falska resultat och biverkningar hålls på en minimum. Helkroppsskanningar uppfyller inte dessa kriterier, av flera skäl:

• Strålexponering. En enda CT- eller PET-undersökning av hela kroppen ger en dos joniserande strålning som motsvarar flera hundra lungröntgen, vilket måttligt ökar risken att utveckla cancer under livet.
• Falskt positiva fynd. Tillfälliga avvikelser är vanliga, och de allra flesta är godartade. Trots det leder de ofta till ytterligare röntgenundersökningar, biopsier, onödig oro och extra kostnader.
• Falskt negativa fynd. Små eller tidigt utvecklade tumörer kan missas helt, vilket skapar en falsk trygghetskänsla som kan fördröja en korrekt utredning när symtom väl uppstår.
• Brist på vetenskapligt stöd. Stora befolkningsbaserade studier har inte kunnat visa att rutinmässiga helkroppsskanningar minskar dödligheten i cancer. Därför rekommenderar varken FDA eller större medicinska sällskap metoden för vuxna med normal risk.

Jämförelse med beprövade screeningtester

Etablerade screeningmetoder – exempelvis mammografi för bröstcancer och koloskopi för tarmcancer – har testats i rigorösa kliniska studier som visat en tydlig överlevnadsfördel. Visserligen ger även dessa tester ibland falska positiva svar, men nyttan i förhållande till riskerna är väl dokumenterad. Dessutom innebär de inte höga stråldoser (undantaget lågdos-CT vid lungcancerscreening för högriskgrupper, som då riktar sig mot ett begränsat kroppsområde).

Så går undersökningen till

En helkroppsskanning är en poliklinisk undersökning som vanligtvis tar cirka 20 minuter och inte kräver narkos. Förfarandet ser ut så här:

1. Du byter till sjukhuskläder och tar av dig metallföremål.
2. Du ligger på en vadderad brits som glider in i skannerns tunnel.
3. Vid en PET-undersökning kan en liten mängd radioaktivt spårämne injiceras.
4. Skannern roterar runt din kropp och fångar tvärsnittsbilder.
5. Du behöver ligga stilla, men kan prata med personalen under undersökningen.
6. Hela undersökningen brukar vara klar inom 20 minuter.

Kostnad och ersättning

Frivilliga helkroppsskanningar täcks sällan av försäkringen, om inte en läkare bedömer dem medicinskt nödvändiga – till exempel vid utredning av skada eller för stadieindelning av cancer. Priser som anges online ligger på mellan cirka 500 dollar (drygt 5 000 kronor) och flera tusen dollar, beroende på teknik, geografiskt läge och anläggning.

Forskning och framtidsperspektiv

Forskare undersöker nu om riktad helkroppsavbildning skulle kunna gynna personer med mycket hög risk för specifika cancerformer, exempelvis tunga rökare när det gäller lungcancer. Hittills har dock ingen storskalig studie kunnat påvisa minskad dödlighet, och expertkonsensus är fortsatt att rutinmässig helkroppsskanning inte är en lämplig screeningsmetod.

Sammanfattningsvis kan en helkroppsskanning vara ett värdefullt diagnostiskt verktyg i vissa kliniska situationer, men den är varken effektiv eller rekommenderad som cancerscreening för friska personer utan symtom. Risken för strålskador, onödiga uppföljningsundersökningar och falsk trygghet överväger klart de ännu obevisade fördelarna.