Hur du skyddar dina njurar under kemoterapi – beprövade strategier och forskningsinsikter

Mediciner och extra vätska intravenöst (i.v.) används rutinmässigt för att minska risken för njurskador orsakade av kemoterapi.

Varje år genomgår över en miljon amerikaner kemoterapi eller strålbehandling mot cancer. Många av de läkemedel som används elimineras via njurarna, vilket kan utsätta organen för betydande belastning och skaderisk.

Så arbetar onkologer för att skydda njurarna

För att bevara njurfunktionen övervakar onkologer njurhälsan noggrant före, under och efter behandlingen. Det kan innebära att de ordinerar skyddande läkemedel, ökar mängden i.v.-vätska eller tillfälligt anpassar kemoterapischemat.

Typiska bedömningar före behandlingsstart inkluderar:

• Mätning av vätske- och elektrolytnivåer för att fastställa njurarnas basfunktion.
• Tillförsel av extra i.v.-vätska för att spola ut kemoterapins metaboliter.
• Ordination av njurskyddande läkemedel, exempelvis amifostin.
• Behandling av samtidiga sjukdomstillstånd som kan förvärra njurbelastningen.
• Övervägande av dosreduktion eller dialys om njurfunktionen redan är nedsatt.

Vad är nefrotoxicitet?

Nefrotoxicitet beskriver en försämrad njurfunktion som orsakas av giftiga kemikalier eller läkemedel. De cytostatika som oftast kopplas till nefrotoxicitet är:

• Metotrexat
• Semustin
• Streptozocin
• Mitramycin
• Cisplatin

Dessa njurtoxiner kan utlösa cystbildning, inflammation och strukturella skador, vilket i värsta fall kan leda till kronisk njursjukdom eller njursvikt. Hos många patienter förbättras dock njurfunktionen när de aktuella läkemedlen avbryts och organen inte längre exponeras för giftiga metaboliter.

Faktorer som påverkar återhämtningen inkluderar:

• Befintlig njursjukdom innan behandlingen.
• Kemoterapins längd och intensitet.
• De specifika läkemedel som används.
• Samtidiga behandlingar, såsom strålterapi.

Noggrann uppföljning gör det möjligt för vårdteamet att sänka doserna eller pausa behandlingen innan irreversibla skador hinner uppstå.

Vad forskningen visar

En omfattande analys från 2019 av 163 071 patienter som fick kemoterapi eller riktad cancerbehandling visade akut njurskada (AKI) hos 9,3 % av fallen. Skadorna var dubbelt så vanliga inom de första 90 dagarna efter behandlingen, med högst frekvens vid multipelt myelom, blåscancer och leukemi.

Avancerad cancersjukdom, nedsatt njurfunktion från början och diabetes identifierades som ytterligare riskfaktorer.

Forskning inom pediatrisk onkologi visar att 56 % av barnen drabbas av problem med njurar eller urinvägar under eller strax efter behandlingen. Även om svår njursjukdom är ovanlig bland långtidsöverlevare är förekomsten fortfarande högre än hos deras friska syskon.

Om njurarna ändå skadas

Om kemoterapin skadar njurarna kan läkarna rekommendera livsstilsförändringar, justeringar av medicinering, dosreduktioner eller dialys.

Viktiga livsstilsåtgärder inkluderar:

• Att undvika alkohol och tobak.
• Att följa en kost med lågt innehåll av natrium, kalium och fosfor.
• Regelbunden fysisk aktivitet och att hålla en hälsosam vikt.

Även om inget läkemedel kan bota njursjukdom kan diuretika hjälpa till att avlägsna överskottsvätska och avfallsämnen. Om njurarna inte längre klarar att filtrera blodet tillräckligt blir dialys nödvändig.

Sammanfattningsvis handlar skyddet av njurarna under kemoterapi om proaktiv provtagning, riklig i.v.-hydrering, njurskyddande läkemedel, vaksam övervakning samt vid behov behandlingsjusteringar eller dialys.