Kroppens kärlsystem försörjer alla vävnader med det syre och de näringsämnen som krävs för hälsa och tillväxt. Bildningen av nya blodkärl styrs normalt av en rad kemiska signaler. Till skillnad från friska vävnader producerar dock cancerceller egna signaler för att sätta igång nybildning av blodkärl. Genom att kringgå kroppens naturliga begränsningar skapar cancercellerna en i princip obegränsad tillgång på näring, vilket gör att tumören kan växa okontrollerat.
Angiogenes är den process som möjliggör tumörers okontrollerade tillväxt och spridning till andra delar av kroppen, så kallade metastaser. Blodkärlen transporterar syre och näringsämnen till alla kroppens vävnader. Nybildning av blodkärl är nödvändig för att vävnader ska kunna växa, särskilt vid läkning av sår, under fosterutvecklingen och under menstruationscykeln.
Under normala förhållanden regleras angiogenes av en noggrant balanserad kaskad av kemiska signaler som stimulerar bildningen av nya blodkärl endast när det behövs. Cancerceller kan dock kringgå dessa kontroller och starta angiogenes helt på egen hand. Denna förmåga är en avgörande faktor som gör det möjligt för tumörer att växa utan gränser och sprida sig till andra organ. Utan angiogenes skulle en tumör knappast kunna bli större än cirka 2 millimeter.
Enligt Angiogenesis Foundation inleds angiogenes med att angiogena tillväxtfaktorer frisätts. Dessa proteiner utsöndras av tumörer eller av skadade vävnader som håller på att läka. De frisatta tillväxtfaktorerna diffunderar ut i omgivande vävnad och binder till receptorer på ytan av befintliga blodkärl. Receptorerna aktiverar endotelcellerna, som i sin tur skickar signaler vidare till cellkärnan.
Därefter producerar endotelcellerna enzymer som löser upp små öppningar i basalmembranet – det hölje som omger blodkärlet. Enligt Angiogenesis Foundation börjar endotelcellerna sedan dela sig och vandra ut genom de enzymskapade öppningarna. Adhesionsmolekyler som kallas integriner drar endotelcellerna genom hålen i basalmembranet, varvid en så kallad kärlknopp bildas.
Knoppen fortsätter att växa och ta sig i riktning mot tumören. Enzymer som kallas matrixmetalloproteinaser löser upp vävnaden vid knoppens framkant så att den kan röra sig obehindrat vidare. Vävnaden formas samtidigt om runt den växande knoppen allteftersom den tar sig framåt.
När knoppen slutligen når fram till tumören rullar kanterna inåt och formar ett rör. Flera separata rör förenas därefter till slingor, vilket gör att blodet kan cirkulera. När rörbildningen är fullbordad bildas glatta muskelceller som stödjer och stabiliserar de nya blodkärlen. Det avslutande steget i processen är att blodflödet sätts igång genom de nyskapade kärlen – därmed har tumören fått en permanent näringstillförsel.
Kunskapen om hur tumörer styra kärlbildningen har legat till grund för utvecklingen av antiangiogen behandling, så kallade angiogeneshämmare. Dessa läkemedel syftar till att blockera tumörens blodförsörjning och därmed bromsa eller stoppa dess tillväxt. Sådana preparat används idag mot flera olika cancerformer, ofta i kombination med kemoterapi eller strålbehandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online