Sedan den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA godkände de första riktade läkemedlen år 2004 har riktad terapi utvecklats till en hörnsten inom modern, personanpassad cancervård. Behandlingsformen ger ofta bättre resultat än traditionell kemoterapi samtidigt som biverkningarna blir färre och lindrigare.
Antalet godkända riktade läkemedel växer stadigt och används idag mot ett allt bredare spektrum av cancerformer. Utvecklingen syns också i vården: år 2006 kunde endast 5,1 procent av alla cancerpatienter i USA behandlas med ett riktat läkemedel – år 2020 hade andelen stigit till 13,6 procent.
Cancer uppstår när genetiska mutationer får celler att dela sig okontrollerat. Riktade läkemedel är utformade för att blockera just dessa drivande mutationer.
För att kunna matcha en patient med rätt läkemedel tar läkarna först ett tumörprov genom biopsi eller kirurgi. Provet analyseras sedan med molekylär testning (biomarköranalys) för att identifiera vilken mutation som driver cancern.
När en sjukdomsframkallande genförändring hittats kan läkaren förskriva ett läkemedel – i tablettform eller som intravenös infusion – som specifikt blockerar den aktuella molekylära signalvägen. Detta kan krympa tumören eller till och med eliminera den helt.
Inom klinisk praktik dominerar två huvudklasser:
Monoklonala antikroppar är laboratorietillverkade kopior av kroppens egna antikroppar. De fäster vid antigener på tumörcellernas yta och markerar dem så att immunförsvaret kan angripa dem.
Småmolekylära hämmare är lågmolekylära ämnen som tränger in i cellerna och binder till mål inuti cellen. Där stoppar de signaleringen som driver cancern eller inducerar celldöd.
Monoklonala antikroppar ges via intravenös infusion, medan de flesta småmolekylära hämmare tas i tablett- eller kapselform.
Biverkningarna varierar beroende på vilket läkemedel som används, men vanliga reaktioner inkluderar:
Allvarligare toxicitet – exempelvis kraftig leverskada eller livshotande hudreaktioner – kan förekomma och kräver noggrann övervakning under behandlingen. I de flesta fall går biverkningarna över när behandlingen avslutas, även om återhämtningstiden beror på läkemedlet och patientens allmänna hälsa.
Behandlingens framgång beror på cancertypen och tumörens exakta genetiska profil. Kliniska studier visar att riktad terapi förbättrar svarfrekvensen och födröjer sjukdomens progression vid bland annat lungcancer och metastaserad bröstcancer.
En studie från 2022 som omfattade 58 patienter med avancerad icke-småcellig lungcancer visade att medianöverlevnaden var nästan dubbelt så lång för de patienter som fick riktade läkemedel jämfört med standardbehandling. Samma forskare noterade också en lägre risk för sjukdomsprogression eller återfall.
Vid HER2-positiv bröstcancer ökade kombinationen av den monoklonala antikroppen trastuzumab (Herceptin) och kemoterapi den treåriga sjukdomsfria överlevnaden med upp till 52 procent och minskade risken för återfall med cirka 30 procent i randomiserade studier.
Riktade läkemedel är designade för att endast angripa de muterade proteiner som driver cancertillväxten. Traditionell kemoterapi angriper däremot alla snabbt delande celler – både friska och cancerogena – vilket förklarar många av dess biverkningar.
Riktade läkemedel kan dessutom blockera celldelningen innan nya cancerceller hunnit bildas, medan kemoterapi oftast förstör celler först efter att de delat sig.
Immunoterapi stärker patientens eget immunförsvar så att det kan känna igen och eliminera cancerceller. Liksom vissa riktade läkemedel använder immunoterapi ofta monoklonala antikroppar som markerar tumörceller för immunangrepp.
Kombinationen av riktad terapi och immunterapi är en växande strategi som kan förstärka den anticancerogena effekten ytterligare.
Riktad terapi har visat sig vara effektiv vid flera cancerformer, särskilt avancerad lungcancer och metastaserad bröstcancer, och kan användas ensam eller tillsammans med kemoterapi eller immunterapi. Även om dagens läkemedel bara täcker en del av de kända drivmutationerna pågår intensiv forskning som snabbt expanderar antalet åtgärdbbara mål – och därmed möjligheterna till ännu mer precis behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online