Äggstockscancer – symtom, riskfaktorer och förebyggande åtgärder

Äggstockscancer har länge kallats för "den tysta dödaren", men tack vare ökad medvetenhet och modern medicinsk teknik diagnostiseras sjukdomen idag mycket tidigare än tidigare. Trots detta är den fortfarande en farlig sjukdom – den femte vanligaste dödsorsaken i cancer bland kvinnor. Varje år diagnostiseras fler än 21 000 kvinnor med denna livshotande sjukdom, och cirka 14 000 avlider till följd av den. En hälsosam livsstil, regelbundna läkarbesök och god kunskap om sjukdomen kan dock kraftigt minska dess konsekvenser.

Vad är äggstockscancer?

Äggstockarna är de kvinnliga reproduktionsorgan som producerar ägg för befruktning och graviditet. Organen, ett på varje sida om livmodern, är ungefär lika stora som en mandel. Normala celler delar sig kontinuerligt och bildar nya celler, medan gamla celler dör och ersätts. Vid cancer sker istället en onormal celltillväxt där celler muterar och växer okontrollerat. De cancerceller som inte dör på naturlig väg kan ta sig ut i blodet och spridas till andra organ och vävnader i kroppen.

Orsaker och typer av äggstockscancer

Tyvärr känner man idag inte till någon säker orsak till äggstockscancer. Däremot finns det tre huvudtyper av tumörer som kan uppstå i äggstockarna:

• Epiteliala tumörer – den vanligaste formen, som står för cirka 85–90 procent av alla fall. Dessa tumörer bildas i de vävnadslager som omger äggstockarnas yta.
• Germinalcellstumörer – drabbar oftast yngre kvinnor och utgår från de celler som producerar ägg.
• Stromacellstumörer – börjar i de celler som producerar hormonerna östrogen och progesteron samt håller ihop äggstockens vävnad.

Symtom och tecken

Som vid de flesta cancersjukdomar visar sig symtomen på äggstockscancer ofta först i senare stadier. Dessutom kan symtomen lätt förväxlas med andra, mer harmlösa åkommor, vilket gör att rätt undersökningar är avgörande. De vanligaste symtomen är täta urinträngningar, smärta eller obehag i bäckenet samt buksmärta, uppblåsthet eller obehag i magen.

Ytterligare tecken kan vara förändringar i menstruationscykeln, smärta i nedre delen av ryggen, trötthet, en utspänd buk, smärta vid samlag (dyspareuni), aptitlöshet eller känsla av mättnad redan efter små portioner, förändringar i tarmvanor samt ihållande gaser, illamående eller matsmältningsbesvär. Kontakta din läkare om du upplever något av dessa symtom.

Riskfaktorer

Vissa faktorer kan öka en kvinnas risk att drabbas av äggstockscancer. Den viktigaste riskfaktorn är ärftliga genmutationer. Två gener har identifierats hos patienter med bröstcancer – BRCA1 (bröstcancergen 1) och BRCA2 (bröstcancergen 2). Bär man på mutationer i dessa gener anses risken för äggstockscancer vara förhöjd.

Andra riskfaktorer inkluderar ärftlighet, det vill säga att nära släktingar haft äggstocks- eller bröstcancer. Åldern spelar också roll – risken ökar generellt med åldern. Kvinnor som aldrig har fött barn samt kvinnor som lider av infertilitet löper dessutom en högre risk att insjukna.

Förebyggande åtgärder

Det finns flera sätt att minska risken att drabbas av äggstockscancer. En hälsosam kost rik på antioxidanter har visat sig kunna sänka risken. Ät gärna mycket frukt och grönsaker som avokado, hallon, fikon, apelsiner, råa morötter och broccoli. Även rött vin, grönt och svart te, vitlök samt nötter kan bidra till att minska risken. Utöver en näringsrik kost hjälper motion till att reducera stress, ångest, depression och trötthet – vilket gynnar både kropp och sinne.

Forskning tyder även på att både graviditet och amning kan sänka risken för äggstockscancer. Att använda p-piller i fem år eller längre tros också minska risken, tack vare östrogenerna i preparatet. I vissa fall kan kirurgiska ingrepp övervägas som förebyggande åtgärd, exempelvis sterilisering genom tubalbindning, hysterektomi (borttagning av livmodern) eller ooforektomi (borttagning av äggstockarna).

Tidig diagnos

Forskare arbetar ständigt med att utveckla effektiva screeningsmetoder för äggstockscancer, men detta har visat sig svårt. Idag finns endast två metoder som används för att screena patienter med hög risk. Den första är en transvaginal ultraljudsundersökning som kan upptäcka en knuta eller massan i äggstocken – dock kan undersökningen inte avgöra om massan är cancerogen. Den andra metoden är CA-125-testet, som mäter nivån av ett protein i blodet. Nivåerna är oftast förhöjda hos kvinnor med äggstockscancer, men det finns undantag: en kvinna med cancer kan ha normala värden, samtidigt som förhöjda värden också kan bero på andra tillstånd.

Oavsett om du tillhör en högriskgrupp eller inte är årliga hälsokontroller, inklusive gynekologiska undersökningar, viktiga verktyg för att upptäcka cancer i tid. Att föra en hälsodagbok kan hjälpa dig att hålla koll på eventuella symtom som uppträder. Upplever du symtom – boka direkt tid hos din gynekolog.