Hur transporteras oocyten från äggstocken till livmodern?

Oocyten – även kallad äggcellen – transporteras från äggstocken till livmodern genom en serie väl samordnade händelser där muskulära kontraktioner kombineras med flimmerhårens (cilierernas) rörelser. Processen kallas äggledartransport eller oocyttransport.

Så fungerar transporten, steg för steg

1. Ägglossning

Under ägglossningen släpps en mogen oocyt fri från äggstocken. Utsläppet utlöses av en kraftig ökning av luteiniserande hormon (LH).

2. Fimbriernas uppfångning

De fingerliknande utskotten längst ut på äggledaren, så kallade fimbrier, fångar upp den frigjorda oocyten och leder in den i äggledaren.

3. Flimmerhårens sveprörelser

Äggledarnas insida är klädd med celler försedda med flimmerhår (cilier). Dessa rör sig i vågformade svep och skapar en vätskeström som hjälper till att föra oocyten i riktning mot livmodern.

4. Peristaltiska kontraktioner

Den glatta muskulaturen i äggledarna drar ihop sig rytmiskt i så kallade peristaltiska vågor. Dessa kontraktioner driver oocyten framåt genom äggledaren.

5. Befruktning

Om spermier finns i äggledaren kan befruktning äga rum. Detta sker normalt i äggledarens yttre tredjedel, en del som kallas ampulla.

6. Transporten fortsätter

Efter befruktningen fortsätter det befruktade ägget – zygoten – sin resa genom äggledaren mot livmodern. Resan tar vanligen cirka 3–4 dagar.

7. Ankomst till livmodern

Zygoten når livmodern och passerar in i livmoderhålan genom den uterotubala övergången, det vill säga punkten där äggledaren mynnar ut i livmodern.

8. Implantation

Zygoten genomgår ytterligare celldelningar och utvecklas till en blastocyst. Blastocysten kläcker ur sitt skyddande ytterlager och implanterar sig i livmoderslemhinnan (endometriet), där den fortsätter att utvecklas till ett embryo och så småningom ett foster.

Därför är transporten så viktig

En lyckad oocyttransport är avgörande både för befruktningen och för att en graviditet ska kunna etableras. Faktorer som stör transporten – till exempel ärrbildning, inflammation eller blockeringar i äggledarna – kan därför påverka fertiliteten och minska möjligheten att bli gravid. Vid misstanke om sådana problem kan olika undersökningar, som ultraljud eller kontraströntgen av äggledarna, användas för att bedöma om passagen fungerar som den ska.