
Exocoelomisk cysta är en sällsynt förekommande, godartad cystbildning som nästan alltid upptäcks i bukspottkörteln (pankreas). Cystorna tros uppstå från felplacerade rester av det embryonala coelomet – den tidiga kroppshåla som anläggs under fosterutvecklingen. Eftersom lesionerna är så ovanliga baseras större delen av kunskapen om dem på enskilda fallrapporter och mindre patientsammanställningar.
Exocoelomiska cystor utgör uppskattningsvis 0,5–5,1 procent av alla pankreascystor. De identifieras oftast hos vuxna män, men kan i princip drabba vem som helst, i alla åldrar.
De allra flesta cystor ger inga besvär alls och upptäcks därför av en slump, när buken undersöks med röntgen av helt andra skäl. När symtom väl förekommer handlar det oftast om:
Bilddiagnostik utgör hörnstenen i utredningen. Vid ultraljud och datortomografi (DT) framträder cystan typiskt som:
Magnetkameraundersökning (MR) med MRCP kan användas som komplement för att bättre bedöma cystans innehåll och dess förhållande till gångsystemet. Den största diagnostiska utmaningen är att skilja exocoelomiska cystor från vanligare pankreascystor, exempelvis pseudocystor, serösa cystadenom och mukinösa cystiska neoplasmer. I osäkra fall kan vävnadsprov eller analys av cystvätskan övervägas.
Då cystorna är godartade och sällan ger besvär sker hanteringen oftast konservativt, med observation och regelbundna kontroller med bilddiagnostik. Kirurgisk borttagning reserveras för situationer där:
Prognosen är utmärkt. Exocoelomiska cystor är godartade, återkommer inte efter eventuell borttagning och kräver i de flesta fallen ingen behandling alls – bara lugnande uppföljning över tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online