Behandling av astrocytom – metoder och prognos per tumörgrad

Astrocytom är den vanligaste formen av gliom (en typ av hjärntumör) som utgår från celler som kallas astrocyter. Tumörerna bildas oftast i storhjärnan men kan uppstå i de flesta delar av hjärnan samt i ryggmärgen. Behandlingen beror på tumörens utvecklingsgrad och kombinerar vanligtvis kirurgi, cellgiftsbehandling och strålbehandling.

Behandlingsformer

Det finns tre huvudsakliga behandlingsmetoder för patienter med astrocytom: kirurgi, strålbehandling och kemoterapi. När det inte finns någon risk för neurologiska skador är operation den bästa behandlingsformen. Strålbehandling används oftast efter operationen för att döda kvarvarande cancerceller, medan kemoterapi innebär behandling med cellhämmande läkemedel som ofta kombineras med både kirurgi och strålning.

Grad I

Grad 1-astrocytom (pilocytiskt astrocytom) är relativt ovanliga tumörer som vanligtvis kan botas genom kirurgisk borttagning (resektion). Om delar av tumören inte kan avlägsnas finns det goda chanser att den förblir inaktiv, eller alternativt kan behandlas framgångsrikt med strålbehandling.

Grad II

Ett grad 2-astrocytom (låggradigt astrocytom) klassificeras av Världshälsoorganisationen som "infiltrerande". Tumörens celler tränger in i hjärnvävnaden, vilket gör kirurgisk borttagning betydligt svårare. Patienter med grad 2-astrocytom har en lägre överlevnadsgrad än patienter med oligodendrogliom eller blandade oligoastrocytom.

Kirurgi är första steget i behandlingen, men i de flesta fall går det inte att ta bort hela tumören. Därför rekommenderas oftast uppföljande kemoterapi eller strålbehandling. På grund av tumörernas invasiva natur är återfall vanligt, liksom risken att tumören utvecklas till en grad 3- eller grad 4-tumör.

Grad III

Ett grad 3-astrocytom (anaplastiskt astrocytom) ger upphov till en rad olika symtom, bland annat epileptiska anfall, neurologiska funktionsnedsättningar, huvudvärk och förändrad mental status. Den främsta behandlingsmetoden är kirurgi för att ta bort så mycket som möjligt av tumören utan att skada neurologiska funktioner. Utöver detta har strålbehandling visat sig öka överlevnadschanserna, medan kompletterande kemoterapi visat sig ha relativt liten effekt.

Grad IV

Grad 4-tumörer, kallade glioblastom multiforme, är den vanligaste och mest elakartade formen av hjärntumör. Kirurgisk borttagning är fortfarande den mest lovande behandlingsmetoden, men fullständig borttagning är omöjlig på grund av tumörens invasiva natur. Strålbehandling kan inte helt bota tumören, men har visats kunna fördubbla den genomsnittliga överlevnadstiden. Därtill har kompletterande kemoterapi med temozolomid (ett läkemedel mot hjärntumörer) visat sig kunna förbättra överlevnaden för patienter med glioblastom multiforme.

Om ingen behandling fungerar ligger fokus på symtomkontroll och vård i livets slutskede.