1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Galna kosjukdomen (BSE): Så upptäcks sjukdomen – symtom, tester och diagnos

Galna kosjukdomen, även känd som bovin spongiform encefalopati (BSE), är en sällsynt, degenerativ neurologisk sjukdom som drabbar nötkreatur. Sjukdomen är dödlig och det finns idag ingen botande behandling. Hos människor kallas motsvarande sjukdom Creutzfeldt-Jakobs sjukdom. Här förklarar vi hur sjukdomen vanligtvis upptäcks och diagnostiseras.

1. Kliniska tecken

Nötkreatur som drabbats av galna kosjukdomen kan uppvisa vissa kliniska tecken, men symtomen kan variera och är inte alltid specifika för BSE. Tecken att hålla utkik efter inkluderar onormalt beteende, såsom aggression eller nedstämdhet, koordinationsproblem, svårigheter att stå eller gå, darrningar, överdriven salivering samt viktnedgång.

2. Obduktion

Om en misstanke om galna kosjukdomen uppstår efter att ett djur avlidit kan en obduktion genomföras för att undersöka karakteristiska förändringar i hjärnan och ryggmärgen. Förekomsten av svampformiga lesioner i hjärnvävnaden – vilket gett sjukdomen dess namn – kan tyda på BSE. Specialiserade laboratorietester kan sedan bekräfta diagnosen.

3. Blodprov

I vissa fall kan blodprov användas för att upptäcka onormala proteiner kopplade till galna kosjukdomen. Dessa tester är dock inte alltid entydiga och används vanligtvis tillsammans med andra diagnostiska metoder för att ge ett säkrare svar.

4. Vävnadsprov

Hos levande djur kan vävnadsprover, exempelvis från lymfkörtlar eller hjärnvävnad, samlas in och analyseras för att söka efter tecken på BSE. Metoden används främst i länder där sjukdomen är känd att förekomma och bidrar till löpande övervakning samt tidig upptäckt av nya fall.

5. Epidemiologisk utredning

Vid misstanke om galna kosjukdomen är en epidemiologisk utredning avgörande för att spåra smittkällan. Det innebär att kartlägga det drabbade djurets historia, inklusive utfodring, förflyttningar samt kontakt med andra nötkreatur eller potentiellt kontaminerat material. På så sätt kan ytterligare smittspridning förhindras.

6. Diagnos hos människor

Hos människor kan Creutzfeldt-Jakobs sjukdom endast diagnosticeras med fullständig säkerhet efter döden, genom en grundlig undersökning av hjärnan. Obduktion och laboratorieanalyser används för att bekräfta förekomsten av de karakteristiska, onormala proteinerna i hjärnvävnaden.

Sammanfattning

Det är viktigt att komma ihåg att galna kosjukdomen är en allvarlig sjukdom, men risken för överföring till människor är extremt låg. Stränga kontrollåtgärder finns på plats i många länder för att förhindra spridning och skydda både djur och konsumenter.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online