Lysrör fungerar genom att ultraviolett (UV) ljus passerar genom glas som är belagt med ett fosforlager. Denna kombination är det som skapar det vita ljus du ser när du tänder lampan.
Lysrör avger låga nivåer av ultravioletta (UV) strålar, och flera studier har genom åren undersökt om denna exponering kan påverka en persons risk att utveckla melanom, den allvarligaste formen av hudcancer.
År 1982 publicerades en uppmärksammad studie i tidskriften "The Lancet" som visade att kvinnliga kontorsanställda hade en förhöjd risk att utveckla melanom – mer än dubbelt så hög som hos dem som inte utsattes för lika mycket fluorescerande ljus. För män var risken nästan fyra gånger så hög.
Den exakta mekanismen bakom detta samband är dock inte känd. Forskarna har spekulerat i att lysrörens ljus kan utlösa någon form av kemisk process i kroppen, eller att det är ljusspektrumet i sig som spelar roll – möjligen i kombination med andra faktorer som tillsammans bidrar till den ökade risken.
Forskningen har inte heller gett entydiga svar. En studie från University of Glasgow år 1988 fann ingen signifikant ökad risk, medan en kanadensisk studie från 1992 visade en ökad risk för män men inget konsekvent samband för kvinnor. Dessa motsägelsefulla resultat gör det svårt att dra säkra slutsatser om huruvida lysrör faktiskt ökar risken för melanom.
Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA konstaterar att glaset i kompakta lysrör fungerar som ett UV-filter, även om det inte blockerar alla strålar. Dessutom kan det extra lager som finns på vissa lampor – till för att få dem att likna traditionella glödlampor – ge ytterligare skydd mot UV-strålning.
Trots tidiga larmrapporter är forskningsläget blandat, och det finns idag inga starka bevis för att normal användning av lysrör skulle innebära en betydande hälsorisk. Den som ändå vill minimera sin exponering kan välja moderna LED-lampor eller lampor med extra UV-skydd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online