Hudcancer utvecklas i hudens vävnader och visar sig oftast på solbelysta kroppsdelar, exempelvis huvudet och halsen. Det finns tre huvudtyper av hudcancer: basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. Varje typ namnges efter den celltyp i vilken cancern bildas. Vilka symtom som uppstår och hur cancern behandlas beror på vilken form det rör sig om samt på patientens allmänna hälsa. Enligt American Cancer Society kan de flesta fall av hudcancer förebyggas genom att använda solskydd och begränsa exponeringen för solens UV-strålar.
National Cancer Institute uppskattade att fler än en miljon nya fall av icke-melanomhudcancer skulle diagnostiseras i USA under 2009. Enligt Skin Cancer Foundation drabbas var femte person i USA av någon form av hudcancer under sin livstid, och antalet hudcancerfall överstiger varje år antalet diagnostiserade bröst-, tarm-, lung- och prostatacancerfall. Mer än 90 procent av alla icke-melanomhudcancer har samband med solexponering – en helt undvikbar riskfaktor.
Basalcellscancer drabbar framför allt personer med ljusa ögon, ljust hår och ljus hy, och står för cirka 90 procent av alla hudcancerfall. När cancern utvecklas på huvudet, händerna eller halsen syns den ofta som en köttig eller pärlglansig knuta. På bålen kan den istället se ut som ett ljust, platt födelsemärke. Basalcellscancer bildas i de basala cellerna i hudens yttersta lager, växer långsamt och går mycket väl att behandla. Enligt Skin Cancer Foundation är botfrekvensen 90 procent när cancern behandlas kirurgiskt.
Varje år diagnostiseras över en kvarts miljon människor i USA med skivepitelcancer, enligt Skin Cancer Foundation. Denna cancerform utvecklas oftast på öronen, ansiktet, munnen och läpparna. Till skillnad från basalcellscancer kan skivepitelcancer sprida sig till andra delar av kroppen och är vanligtvis mer aggressiv. Den visar sig oftast som röda, fjällande hudfläckar eller små knutor. Män löper dubbelt så hög risk att utveckla sjukdomen som kvinnor.
Malignt melanom är en potentiellt dödlig form av hudcancer som bildas i melanocyterna – de celler som ansvarar för produktionen av melanin. Sjukdomen drabbar främst vuxna, men kan ibland diagnosticeras även hos barn och ungdomar. Melanom uppträder oftast på huden, men kan också påverka munnen, ögonen, tjocktarmen, slidan och inre organ. De som löper störst risk är personer med ljust hår, ljusa ögon och ljus hy, de som har melanom i familjen eller själva haft sjukdomen tidigare, personer med många födelsemärken eller dysplastiska nevi samt de som utsatts för långvarig solexponering eller upprepade solbrännskador. Ett melanom kan dessutom utvecklas ur ett redan befintligt födelsemärke. Typiska symtom är förändringar i ett födelsemärkes storlek, färg eller form, blödande födelsemärken samt kliande, hårda eller ömma knölar på eller under hudytan. Enligt University of Maryland står malignt melanom för hela 75 procent av alla dödsfall i hudcancer.
Behandlingen av hudcancer anpassas efter patientens allmänna hälsa och ålder samt efter cancerens typ och utbredning. Kirurgisk borttagning av den cancerogena förändringen är en vanlig behandling vid alla former av hudcancer och kan innefatta kryokirurgi, elektrodesikkation med kurettage, laserterapi eller enkel excision, där cancern avlägsnas tillsammans med en marginal av frisk vävnad. Strålbehandling, kemoterapi, biologisk terapi och immunterapi kan också vara effektiva i vissa fall. Vid metastaserat melanom fokuserar behandlingen på att både hitta och behandla den primära melanomtumören samt eventuella nya tumörer som utvecklats i andra organ.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online