Skivepitelcancer: symtom, riskfaktorer och behandling

```html

Skivepitelcancer är en av de vanligaste formerna av hudcancer och räknas som en icke-melanomhudcancer. I USA utgör skivepitelcancer cirka 20 procent av alla hudcancerdiagnoser. Den vanligaste orsaken är skador från solen, men cancern är i regel väl behandlingsbar: upptäcks den tidigt är botfrekvensen 95 procent eller högre, och de flesta behandlingar utförs hos en hudläkare.

Hudens funktion och hudcancer

Huden är kroppens största organ och väger i genomsnitt cirka tre kilo. Dess främsta uppgift är att reglera kroppstemperaturen, men den skyddar oss även mot värme, ljus, skador och infektioner.

Hudcancer är den vanligaste cancerformen över huvud taget och delas in i tre huvudtyper: basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. Alla treformer går att bota om de upptäcks tidigt. Malignt melanom är dock den farligaste varianten med lägst överlevnad.

Statistik om skivepitelcancer

Om skivepitelcancer inte behandlas kan den sprida sig lokalt till lymfkörtlarna, och den växer snabbare än basalcellscancer. Trots detta är prognosen god, med en botfrekvens på cirka 95 procent när cancern upptäcks i tid.

Även om vem som helst med betydande solskadad hud kan drabbas, diagnosticeras män tre gånger oftare än kvinnor. Risken ökar dessutom markant efter 50 års ålder, eftersom huden då har ackumulerat mer solskador genom livet.

Symtom att hålla utkik efter

Skivepitelcancer uppträder oftast på kroppsdelar som exponeras för solljus, till exempel huvudet, öronen, halsen, ansiktet och armarna. Cancern kan se ut som en fjällande hudfläck eller en rodnad, skorpig knöl. Andra varningstecken är ett sår som inte läker, samt förändringar i en redan befintlig vårtor, födelsemärken eller hudförändringar.

Kontakta alltid en hudläkare om ett sår, födelsemärke eller annan hudförändring ändrar utseende, färg, storlek eller struktur. En praktisk tumregel är den så kallade ABCD-regeln:

• A (asymmetri): Födelsemärket blir ojämnt i formen.
• B (border/kant): Kanterna blir oregelbundna eller suddiga.
• C (color/färg): Färgen förändras eller blir ojämn.
• D (diameter/storlek): Märket växer eller blir större än 6 mm.

Blir märket också känsligt, ömt eller börjar klia är det extra viktigt att söka vård snarast.

Riskfaktorer

Solskadad hud är den största riskfaktorn för skivepitelcancer, men det finns flera andra faktorer som ökar risken:

• Exponering för vissa kemikalier och arsenik
• Många röntgenundersökningar under livet
• Ålder över 50 år
• Ljus hy som lätt bränner sig
• Svagt immunförsvar

Behandling

Val av behandling beror på tumörens storlek, var den sitter och huruvida den har spridit sig. Vanliga behandlingsmetoder inkluderar kirurgisk borttagning av tumören, mikroskopisk skurning av huden samt strålbehandling. Kemoterapi används endast som sista alternativ, eftersom framgångsgraden vid denna cancerform är låg.

Tidig upptäckt är avgörande. Genom att regelbundet granska huden och söka vård vid misstänkta förändringar kan de allra flesta fall av skivepitelcancer botas helt.