Hudcancer är den vanligaste cancerformen hos människor. Alla som tillbringar eller har tillbringat mycket tid i solen löper risk att drabbas. Varje år diagnostiserades allt fler fall – uppskattningsvis över en miljon nya fall årligen. Man beräknar dessutom att nästan hälften av alla som lever till 65 års ålder kommer att utveckla någon form av hudcancer under sin livstid. Här får du en översikt över de olika typerna av hudcancer och de behandlingsmetoder som finns.
Det finns tre huvudtyper av hudcancer: basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. Basalcellscancer är den minst farliga av dessa, medan melanom är den allvarligaste. Basalcellscancer och skivepitelcancer är de vanligaste formerna och benämns tillsammans som icke-melanomhudcancer. Eftersom melanom tenderar att sprida sig snabbt i kroppen räknas det som den farligaste varianten.
Basalcellscancer betraktas som den minst farliga formen av hudcancer eftersom den sällan sprider sig till andra delar av kroppen. Nästan 90 procent av alla hudcancerfall diagnostiseras som basalcellscancer. Även om cancern sällan metastaserar kan den skada omgivande vävnader genom sin tillväxt. Typen orsakas ofta av återkommande, korta men intensiva solexponeringar tidigt i livet – exempelvis under semestrar som leder till solbränna. Exponering för ultraviolett strålning, exempelvis i solarium, är också en känd riskfaktor.
Basalcellscancer kan ta månader eller år att växa, och även om den sällan sprider sig kan den orsaka missbildande skador på öga, öra eller näsa om den växer i närheten av dessa områden. Den börjar oftast som en liten, kupolformad knöl täckt av små blodkärl, som ser blank och genomskinlig ut. Läkaren ställer diagnosen genom att ta en biopsi från området.
Det finns flera effektiva behandlingsalternativ och framgångsgraden är över 90 procent. Den vanligaste metoden är skrapning (curettage) följt av elektrokauterisering: cancern skrapas ut med ett skedliknande instrument, varefter elektrisk ström appliceras för att stoppa blödningar och döda eventuella kvarvarande cancerceller. Tumören kan även tas bort kirurgiskt.
Strålterapi används när cancern sitter på platser som är svåra att operera. Vid kryokirurgi fryses det cancerösa området med flytande kväve. Vid Mohs mikroskopiska kirurgi avlägsnar kirurgen cancern lite i taget, vilket bevarar större delen av den friska vävnaden. Canvern kan även behandlas med medicinska krämer som appliceras direkt på det drabbade området.
Skivepitelcancer är en annan form av hudcancer som utvecklas till följd av solexponering eller ultraviolett strålning. Det kan ta år innan cancern visar sig, och till skillnad från basalcellscancer kan den sprida sig till andra delar av kroppen. Underläppen är ett område där skivepitelcancer särskilt lätt ger metastaser. Cancern börjar oftast som hudfärgade eller röda, ganska hårda knutor. De vanligaste platserna är panna, kinder, öron och handryggar.
Läkaren tar en biopsi för att ställa en korrekt diagnos. I princip samma behandlingar som vid basalcellscancer används: skrapning med efterföljande elektrokauterisering, kirurgisk borttagning, strålterapi, kryokirurgi, Mohs-kirurgi och medicinska krämer. Eftersom denna cancerform kan sprida sig är det viktigt att söka vård tidigt så att rätt behandling kan sättas in så snart som möjligt.
Melanom är den allvarligaste typen av hudcancer, eftersom den sprider sig snabbt i kroppen och kan vara dödlig. Upptäcks och behandlas melanomet tidigt nog kan det ofta botas genom att det drabbade hudområdet tas bort. I mer framskridna stadier kan cancern ha spridit sig till organ och skelett, och chansen till bot är då betydligt sämre. Melanom indelas i fem stadier, från stadium 0 till stadium IV, där det senare är det allvarligaste.
Var melanomet sitter och huruvida det har spridit sig avgör vilken behandling som passar bäst. Situeras melanomet exempelvis i ögat kan behandlingen i värsta fall innebära att hela ögonbulen måste avlägsnas. Vid stadium IV har cancern redan hunnit sprida sig, och behandlingen syftar då oftast till att kontrollera symtomen i stället för att bota sjukdomen. Överlevnadsgraden i detta stadium är lägre än 50 procent.
Andra behandlingsformer för melanom är kirurgisk borttagning av det drabbade området, strålbehandling, kemoterapi eller immunterapi. När du väl har fått diagnosen melanom blir uppföljningen långvarig. Läkaren vill troligen kontrollera området där cancern togs bort med några månaders mellanrum i fem år. Eftersom melanom kan återkomma är det mycket viktigt att hålla sina kontrollbesök och noga övervaka sin hud.
Även om hudcancer är den mest botbara av alla cancerformer ökar risken att drabbas igen när man en gång haft sjukdomen. Följ därför läkarens anvisningar om regelbundna kontroller och råd för att förebygga nya hudcancrar. Undersök själv din kropp regelbundet efter tecken på nya eller ovanliga tillväxter eller födelsemärken. Att undvika solen är det bästa skyddet, men det är inte alltid praktiskt möjligt. Vistas du utomhus ska du använda solskyddsfaktor och bära skyddande kläder som täcker exponerade hudområden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online