
Bowens sjukdom är en tidig form av hudcancer som kännetecknas av långsamt växande bruna eller rosa hudförändringar täckta av ett tjockt hornlager. Tillståndet anses främst bero på exponering för solen, men intag av arsenik samt infektion med humant papillomvirus (HPV) är också kända orsakande faktorer. Hos många patienter går det dock inte att fastställa någon enskild orsak. Nedan följer en genomgång av hur Bowens sjukdom identifieras och diagnostiseras.
Bowens sjukdom (morbus Bowen) är ett tillstånd där onormala celler växer i hudens yttersta lager, epidermis. Det klassificeras som ett plattcellscarcinom in situ, vilket innebär att cellförändringarna ännu inte spridit sig till djupare vävnader. Sjukdomen utvecklas långsamt, ofta under flera års tid, vilket gör att den i början lätt kan förväxlas med eksem, psoriasis eller åldersfläckar.
Läkaren undersöker hela huden noggrant, med särskilt fokus på områden som utsatts för mycket sol. Bowens sjukdom ger vanligtvis upphov till en enda lesion med skarp men oregelbunden kant. I sällsynta fall kan lesionen vara pigmenterad, särskilt i genitalregionen och på naglarna.
En viktig del av utredningen är att kartlägga patientens livstida solexponering. Det kan även vara klokt att testa förekomst av HPV 16 och mäta nivåerna av arsenik i kroppen, eftersom båda dessa faktorer kan bidra till sjukdomen.
För att kunna ställa en säker diagnos tas ett vävnadsprov från huden. Biopsin bör omfatta de follikulära strukturerna, det vill säga hårsäckarna. Ingreppet utförs vanligtvis hos läkaren under lokalbedövning.
Vävnadsprovet analyseras av en dermatopatolog som studerar dess histologiska egenskaper. Vid Bowens sjukdom ses en anaplasi som omfattar hela epidermistjockleken, ofta beskriven som en "vindpustad" bild. Mikroskopien domineras av atypiska och oordnade keratinocyter som breder sig ned längs det follikulära epitelet, samtidigt som basalskiktet förblir intakt.
En noggrann mikroskopisk granskning visar typiskt en måttlig ansamling av lymfocyter i den övre dermis. I epidermis syns enstaka förhornade celler, mitoser, flerkärniga celler och vakuolisering. Stora, bleka keratinocyter med ett mattglasartat cytoplasma ligger ofta slumpmässigt utspridda i epidermis.
Bowens sjukdom behandlas effektivt när den upptäcks i tid. Vanliga behandlingsmetoder är kryokirurgi (frysbehandling), skrapning med elektrokauterisering, kirurgisk borttagning samt lokalbehandling med exempelvis 5-fluorouracil eller imikvimod. Även fotodynamisk terapi kan användas. Obehandlad finns en liten risk att sjukdomen utvecklas till ett invasivt plattcellscarcinom, vilket gör tidig diagnos och behandling extra viktigt.
Kontakta läkare om du upptäcker en hudförändring som växer, fjällar, inte läker eller skiljer sig från dina andra leverfläckar och födelsemärken. En tidig bedömning ökar chanserna till enkel och framgångsrik behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online