Kärnkemi inom kemoterapi handlar om de kärnfysikaliska processer, egenskaper och former av radioaktivitet som är förknippade med strålbehandling. Kärnkemiker framställer och isolerar radioaktiva isotoper som används för att producera joniserande strålning vid behandling av elakartade tumörer som inte kan nås med konventionella metoder eller läkemedel.
Vissa typer av cancertumörer svarar inte på kemoterapeutiska läkemedel på grund av sitt läge i kroppen eller sin täthet, vilket gör att strålbehandling behöver ingå i patientens behandlingsplan. När elakartade tumörer eller celler inte kan elimineras på annat sätt kan onkologer ordinera strålbehandling, även kallad radioterapi, som palliativ behandling med syfte att lindra symtom och förbättra patientens livskvalitet.
Kärnkemin utgör grunden för kombinerad behandling, så kallad combined modality therapy, där radionuklidernas egenskaper hos radioaktiva föreningar sammanfogas med andra cancerbehandlingar. Målet är att skapa en synergistisk effekt och att förhindra att patienten utvecklar tolerans mot en enskild behandlingsmetod.
Avdelningar för nuclearmedicin och deras personal måste följa gällande nationella säkerhetsföreskrifter för strålning. Det innebär bland annat att använda skyddande skärmning och skyddskläder samt att bära dosimetrar för att mäta den stråldos man utsätts för. Strålskyddsansvariga genomför regelbundna kontroller av de områden inom nuclearmedicinen som hanterar radioaktiva material och använder Geiger-Müller-räknare för att mäta bakgrundsstrålningen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online