Tjocktarmscancer är cancer i tjocktarmen, som ingår i matsmältningssystemet. Sjukdomen börjar vanligtvis som små polyper i tarmen, vilka med tiden kan utvecklas till cancerceller. Eftersom polyper ofta inte ger några symtom krävs olika undersökningar för att diagnosticera tjocktarmscancer samt flera andra sjukdomar i de nedre delarna av mag-tarmkanalen.
Under denna undersökning förs ett koloskop – ett tunt, böjligt rör med en kamera i spetsen – in i tjocktarmen. Läkaren som utför undersökningen letar efter polyper eller andra avvikelser i tarmens slemhinna. Koloskopi betraktas som den mest tillförlitliga metoden för att upptäcka förändringar i hela tjocktarmen.
Sigmoidoskopi liknar koloskopi, men undersökningen begränsas till endast den nedre delen av tjocktarmen. Det gör metoden enklare att utföra, men samtidigt mindre omfattande och därmed ett mindre effektivt test, eftersom förändringar högre upp i tarmen kan förbises.
Ett annat test är dubbelkontrastlavemang med barium (DCBE), vilket är en typ av röntgenundersökning. Tjocktarmen beläggs med en lösning som innehåller barium, vilket gör att läkaren bättre kan bedöma tarmens form och tillstånd på röntgenbilderna.
Läkare kan utföra ett test för okult blod i avföringen för att kontrollera om det finns blod som inte syns med blotta ögat. Blod i avföringen kan tyda på blödning i tjocktarmen, vilket kan orsakas av tjocktarmscancer eller av blödningar från andra organ, exempelvis magsäcken.
Om en stor polyp eller tumör upptäcks kan en biopsi utföras. Då tas ett vävnadsprov från tjocktarmen som undersöks i mikroskop för att hitta tecken på cancer. Tumören kan vara cancerogen eller godartad, eller också kan den bero på en inflammation.
Om tjocktarmscancer inte påvisas kan symtomen bero på andra tillstånd som orsakas av inflammation i tjocktarmen, bland annat divertikelsjukdom och ulcerös kolit. Ett annat vanligt tjocktarmsproblem är Crohns sjukdom, en kronisk tarmsjukdom där delar av tarmen kan bli förträngda och smala.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online