Polyper är onormala vävnadstillväxter som kan bildas på slemhinnan i tjocktarmen och ändtarmen. De flesta polyper är godartade, men vissa typer kan med tiden utvecklas till tjocktarmscancer. Att förstå detta samband är avgörande för att kunna förebygga en av de vanligaste cancerformerna.
En polyp är en liten utväxt som växer från tarmslemhinnan in i tarmens hålighet. Polyper förekommer relativt ofta, särskilt hos personer över 50 år, och ger i de flesta fall inga symtom. Det är därför de ofta upptäcks först i samband med en undersökning, exempelvis en koloskopi.
Det centrala sambandet mellan polyper och tjocktarmscancer ligger i en viss typ av polyper som kallas adenomatösa polyper. Dessa är den vanligaste typen av polyper i tjocktarmen och ändtarmen och kännetecknas av onormala celler som har potential att omvandlas till cancerceller.
Utvecklingen från polyp till cancer sker dock långsamt, ofta över flera år. Det innebär att det finns ett värdefullt tidsfönster för att upptäcka och avlägsna polyper innan de hunnit bli farliga.
Risken att en polyp utvecklas till cancer ökar med:
Även ärftlighet spelar en stor roll. Personer med nära anhöriga som haft tjocktarmscancer, eller med vissa genetiska syndrom som familjär adenomatös polypois (FAP), löper en kraftigt förhöjd risk att både utveckla polyper och drabbas av tjocktarmscancer.
Alla polyper blir inte cancer, men eftersom det inte går att avgöra vilka som gör det rekommenderas alltid att polyper som upptäcks vid en koloskopi tas bort. Detta görs oftast direkt under undersökningen och är ett effektivt sätt att förebygga tjocktarmscancer.
Regelbundna koloskopier är därför ett av de viktigaste verktygen inom cancervården, särskilt för personer med förhöjd risk. Genom att hitta och avlägsna polyper i tid kan en stor andel av alla tjocktarmscancrar förebyggas helt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online